Tänker börja med en varning.

Detta blir ett jättelångt inlägg!

Förklaring till varför kommer i slutet.

Isande kallt har det varit idag och blåst massor också.

Matte upplyste om att hade inte jag funnits så skulle hon inte ha gått ut alls idag.

Min långa promenad blev bara runt min närmaste sjö sisådär 4,5 kilometer.

Jag brukar gå det dubbla nästan varje dag.

Men klena matte frös och tog på sej massor med kläder.

Begriper inte jag.

Jag har minsann inte en massa kläder på mej och jag fryser aldrig.

  

Jag ansåg att det skulle vara lämpligt att börja med att gå runt min badudde.

Sist fanns det ju badbart vatten där.

Matte hade helt andra åsikter och vägrade gå den vägen.

  

Bara att inse, det är slut på badsäsongen för en stund.

Snö och onödig is över hela sjön.

  

Gjorde en hel del snygga snöinpackningar av nosen i brist på riktiga

spagropar.

  

När matte hittade mej här så fick jag höra att jag inte ens skulle tänka tanken och

omgående komma till henne.

Vadå, funderade bara på om det kanske skulle gå att få till lite öppet vatten

närmast land.

  

Dagens enda fynd.

En gammal tom påse som slarviga människor slängt.

  

Tänkte att spabäcken kanske skulle vara användbar.

Nädå, den tål tydligen inte heller tio minusgrader.

Jag behöver fixa min päls och måste ha öppet vatten!

Visst snö är också bra men lera är mycket bättre.

Hände inte så mycket mer på rundan mer än att matte gnällde över att

tio minus och hård blåst då blir det vidrigt kallt.

Märkte då aldrig jag.

Hemma igen så hade posten kommit.

I dag var det väldigt trevlig post.

  

Vilka bloggkompisar jag har!!!!!

Julklapp från Hunden Liza med matte och husse!

Tack snälla, snälla ni och extra slafsiga pussar till dej Liza!

  

Matte hade först några dumma idéer om att spara mitt paket till jul men så

fick jag det i alla fall.

Öppna paket är alltid trevligt.

  

Kolla vad jag fick.

Ett skoj pipande ben.

Det har jag roat mej mycket med.

Trodde att jag skulle ta med det ut men det fick jag inte för matte.

I stället har hon gömt det åt mej på en massa ställen inomhus så jag har fått

leta.

Mycket trevlig lek.

Så var det ännu mer post.

  

Det här är Sörmlandsledens medlemstidning.

En del av er kanske kommer ihåg att jag för några månader sen fick ett

uppdrag.

  

Jag skulle ju skriva om hur det är att jobba som fyrbent etappledare på

Sörmlandsleden.

Skrev gjorde jag och skickade med lite bilder också.

Blev 2,5 sidor i tidningen.

Ni besökare som vill veta mer om Sörmlandsleden i allmänhet kan titta på

www.sormlandsleden.se

På mattes hemsida www.skogsraets.se finns det sidor om de två etapper som jag

är fyrbentetappledare för.

Matte hälsar att de sidorna ska bli klara snart.

Typ i början av nästa vecka när allt är lugnt.

För er som inte vet vad jag gör när jag jobbar som fyrbent etappledare och ni som

kanske behöver friska upp ert minne om mitt hårda slit så ligger all texten här under.

Avslutningsvis, om ni inte somnat under läsningen så är det en bild när jag

hjälper matte med en markeringsstolpe.

Det är alltså på grund av all den texten som detta blir ett väldigt långt inlägg.

Att vara fyrbent etappledare

Mitt namn är Sigge Svamphund och jag jobbar som fyrbent etappledare på halva etapp 22 (Hagtorp till Pilati sjö) och hela etapp 22:2.

Jag tar mitt uppdrag på största allvar och har många betydelsefulla arbetsuppgifter.

Mänskligt krafs som markeringsmålning, städa skärmskydd, kolla gästböcker m.m det överlåter jag med varm tass till matte.

Tänkte berätta lite om vad jag gör när jag jobbar som fyrbent etappledare eftersom jag tror att jag är ganska ensam om det uppdraget.

Ett av mina stora intressen är vatten.

Älskar allt vatten, utom hälsovådligt regn och tortyrinrättningen duschen.

Att provsimma sjöarna är mitt absolut viktigaste jobb.

Vet att det är många hundar som vandrar på Sörmlandsleden och då gäller det ju att sjöarna är simvänliga.

Jag kollar ofta och mycket att det är bra klass på dom och att det går bra att simma där.

Är en mycket viktig syssla med tanke på andra badsugna hundar.

De sjöar som etapp 22 passerar provar jag ofta och de utfaller alltid till belåtenhet.

Fick jag bestämma så skulle jag få provbada alla sjöar efter hela leden.

Men min oförstående matte tvärvägrar att ställa upp på att jag får besöka alla.

Bäckar håller jag också ordentlig koll på.

På etapp 22:2 så finns min absoluta favoritbäck i naturreservatet Rosmossen.

Den sköter jag mycket noga.

Det får absolut inte flyta något skräp där eller ligga grenar och annat i vattnet.

Sånt plockar jag omgående bort.

Helst ska det vara mycket vatten i den så jag kan utföra alla viktiga vattenjobb.

Besvikelsen är alltid stor när det är för lite vatten.

Andra hundar kan ju tro att jag missköter mitt uppdrag.

Så var det de extremt viktiga spagroparna.

Alla kanske inte vet vad en spagrop är så en förklaring är nog på sin plats.

En spagrop är en vattenfylld grop alternativt ett dike.

För att vara perfekt så ska den ha lerig botten och gärna stillastående vatten som luktar utsökt gott. Frågar ni matte så påstår hon att det stinker vidrigt, men människor har ju inget luktsinne så hon har fel.

Vid sidorna av de där spängerna som ni människor anser att ni måste ha för att ta er fram, där brukar det vara ypperliga spagropar.

I en spagrop kan man som hund göra underbara lerinpackningar och verkligen vårda sin päls.

Dessa inpackningar ska sedan helst sköljas ur genom bad i lämplig sjö.

Alltså håller jag noggrann koll på alla spagropar också så de är i bra skick för vandrande hundar i behov av att sköta sin päls.

Många hundar gillar ju pinnar.

Jag är något av pinnexpert så jag brukar välja ut bra pinnar och placera på lämpliga ställen efter leden.

Matte har den fula ovanan att tycka att alla pinnar ska befinna sej någon annanstans men jag hämtar alltid tillbaka en del och lägger synligt.

När mindre träd faller över leden så är det min uppgift att släpa undan dom.

Inga bekymmer för en stark och vältränad hund som jag.

Bara att greppa med mina stålkäftar och dra till ett lämpligare ställe.

Brukar göra insatser vid slyklippning också.

Matte klipper och jag drar iväg det från stigen.

Fast det händer att vi har väldigt skilda åsikter om var det egentligen ska ligga.

Anser att det är jag som hund och pinnexpert som vet bäst.

Frånsett detta så händer det att jag gör insatser för att hjälpa matte med hennes uppgifter också.

Ibland har ju någon mindre nogräknad människa dragit upp och kastat bort markeringsstolpar.

Sådana hittar jag alltid och släpar fram.

Brukar få massor med beröm och godis då.

Etapp 22:2 genom Rosmossen där har jag verkligen haft mina tassar med.

När jag vid två års ålder flyttade till matte så pågick jobbet med att leta bra stigar.

Jag har alltså aktivt deltagit med att dra stigarna så de ska passera bra ställen för hundar.

Nära bäcken, bra spagropar och annat viktigt ur hundsynpunkt.

När jag inte jobbar som fyrbent etappledare så sliter jag hårt som svamphund.

Är mycket duktig och kan många olika sorter, det jobbet pågår från stenmurklorna på våren till snö täcker de sista svamparna på vintern.

Det händer att jag är på andra etapper av leden när svamphundsplikten kallar.

Då passar jag alltid på att göra en och annan insats.

Provsimma sjöar, kolla spagropar osv.

Självklart så brukar jag tvinga matte att lämna en hälsning i gästboken de gånger vi passerar en sån.

Så har jag ett helt gäng med andra intressen också.

Vill ni veta mer om mej och alla mina intressen så besök min blogg

http://svamphunden.bloggagratis.se den uppdaterar jag varje dag.

Kanske ses vi någon gång någonstans på någon etapp.

Sigge Svamphund