Fullkomligt eländig hunddag.

I morse så släpades jag ut i nedfall och skadades allvarligt.

Hjälpte inte ens att jag träffade Nikki som jag inte sett på länge-

Sen upphörde nedfallet och jag skulle till skogen.

Fick på mej reflexvästen och insåg att i ett obevakat ögonblick hade matte tvättat den.

Den stank av tvätt och sköljmedel, den ska dofta av mina leriga spa och annat trevligt.

Jaha har blivit skjutsad.

Här brukar jag ha mängder med väldigt bra arbetsplatser.

Jobba var det.

Gick ju bra i går så jag hade höga förväntningar.

Men det var tomt och övergivet överallt.

Om jag ställer mej och stirrar riktigt intensivt så kanske de växer upp.

Hjälpte inte.

Med möda så hittade jag EN Trattkantarell.

Löjligt, den här skogen ska vara alldeles överfull med svamp.

Tror att hösttröttheten drabbat den här eftersom den gäspar stort.

Två för gamla Rökslöjskivlingar var inget att ha.

Titta!

Jag har lyckats jobba!

Men tre Föränderliga tofsskivlingar blir det ingen smarrig macka till mej av.

Alltså är de kvar i skogen.

Titta till och med svamparna surar över den eländiga hösten.

Har nog aldrig sett en så ilsken svamp förut.

Mitt svamphundsliv kändes eländigt.

Men nu tror jag faktiskt att det vänder.

Jag jobbar under granen.

Jo där fanns det minsann Trattkantareller.

Hittade ganska mycket på en liten fläck så livet kändes bättre.

Här har jag precis hittat ganska mycket men................................

Hade det varit ljud till bilden så hade ni hört hur Vilda grisarna grymtade där inne.

De var nära alldeles för nära för att det skulle vara trevligt.

Alla svamparna jag hittade står kvar.

Plocka svamp med vilda grisar bara en liten bit bort det vägrar matte.

Alltså gick vi.

Dagens enda höjdpunkt.

Ett ordentligt spa.

Passade på att både förändra doften på reflexvästen och vårda pälsen.

Sen var det enligt tråkmatte dags att åka hem igen.

Var hemma och hade tråkigt.

Eftermiddagsrunda.

Tänkte att om jag låtsas att jag hittat väldigt intressanta dofter här så kan jag lagon omärkligt ta mej

åt rätt håll, läs Siris kylskåp.

Men planen sprack, jag var försedd med onödiga kopplet och matte genomskådade mina planer.

Livet är pest.

Matte var på Tempo i flera timmar eller om det var dagar.

Hon som inte har nån som helst tidsuppfattning påstod att det var två minuter, hon ljuger!!!!!

Och varför är mina affärer stängda när jag som allra bäst behöver godis och uppmuntran?

Hundlivet är bara en massa elände nu.

Undrar om jag ens törs hoppas på en bättre dag i morgon?