Har haft en del för mej idag.

När jag gjorde min morgontoalett så träffade jag Dolly och hade sällskap

med henne.

Gissa var matte hade kameran?

Helt rätt, självklart hemma!

Så var jag hemma en stund innan jag skulle ut igen.

Här sitter jag och håller på och blir alldeles översnöad.

Äckligt!

Egentligen så väntar jag och matte på tåget, som faktiskt kom bara två minuter

försenat.

Ett under i dessa tider när tågen bara dyker upp ibland.

Vi skulle till Eskilstuna.

På tåget så såg jag en annan hund.

När vi var nästan framme så kom den hundens matte och hälsade på mej.

Gillar alla som vill umgås med mej.

Hunden som bara var en liten valp kom också. Visade sej att den var en Finsk

lapphund.

Det var nu världen blev liten.

På bilden är det Lapphundsklubbens tidning.

Jag blev ombedd att skriva en artikel där om mitt liv som svamphund.

Tidningen landade här för ett par dagar sen.

Matte talade om för min nyfunna vän att jag skrivit i den tidningen.

Jodå, hon hade läst och tyckte att det var helt fantastiskt att få träffa mej.

Som sagt världen krympte väldigt mycket.

Tyvärr blev det inga bilder på söta valpen för vi var framme i Eskilstuna.

Gick till mattes föräldrar där jag mötte monstret dammsugaren.

Såna ska dödas men det som bor hos mej verkar alldeles odödligt och samma

sak var det med mattes föräldrars monster.

Matte lämnade och hämtade saker.

Fikade och bjöd mej på smarriga skorpor.

Så lånade vi mattes mammas bil igen, för min bil måste till bilveterinären

nästa vecka och imorgon måste matte ha bil.

Idag lyckades matte med konststycket att tappa bort bilnyckeln i bilen!!!!!

Ja,ja den kom tillrätta så jag kunde åka hem.

Var enligt matte inte alls nåt skoj att köra hem.

Snön vräkte ner hela tiden.

På bilden syns det inte hur mycket det snöar, men sista milen var det bara

tre moddiga hjulspår i alldeles för mycket snö.

Kom i alla fall hem utan att ha hälsat på i diket.

Slappade ett tag och sen skulle jag ut en runda.

Blev min närmaste skog.

Äckligt djup snö.

Nu är det totalt kört för min och mattes julpromenad på Sörmlandleden.

Snön är så djup att det är inte att tänka på en milpromenad.

Alltså avskyr matte snön ännnu mer.

Första gången på åtta år som den promenaden inte blir av.

Nä, grankottarna är stulna!

Grävde på många ställen men inte en endaste kotte.

Tänk om det kunde bli plusgrader och mängder med hälsovådligt regn så

mitt liv blir normalt!

Hittade i alla fall en reservdel till en julgran.

Funderade på att sälja den för ett par köttbullar.

Jag har reservdelen i munnen och ganska bråttom.

Matte börjar ana oråd och tycker att jag ska komma.

Hörde inget, trillade snö från träden så mina öron var fulla med snö.

Den svarta pricken mitt i bilden är jag.

Nästa skymt av mej, jag sladdar runt min polare Ollies hus.

Det var dit jag hade så bråttom.

Begriper inte varför matte lät så irriterad.

Jag skulle ju bara "låna" en boll och hälsa på min kompis.

Sprang några ärevarv runt huset med bollen.

Ollie var hemma och kom ut.

Men stackars Ollie har drabbats av artros och var inte på bushumör.

Fast mattes godisficka passade honom.

Hoppas att medicinen han fått av vetten hjälper honom nu.

Inte lätt att börja bli gammal.

Jag släpades där ifrån i onödigt koppel och utan boll.

Sen har jag inte gjort så mycket.