Har anlänt till Kasper och han kom ut och hälsade. 

Detta är Mysans filt som jag skulle lukta ordentligt på innan jag började leta.

Matte krälade runt och studerade hus från undersidan.

Märklig mänsklig hobby.

Här luktar det MYCKET intressant!

Spår av kattassar in under huset men inga därifrån .

Kan mysan befinna sej här tro? 

Ute med Kasper och hans matte för att kolla andra ställen.

Här väntar vi snällt medan Kaspers matte kollar ett hus. 

Här är det, huset där Mysan fångades i fällan i augusti.

På bilden under så är jag så ivrig så ivrig för det luktar intressant och jag bara piper.

Men tyvärr ingen Mysan.

 Ni får klara er utan bilder från mitt letande efter Mysan.

Kameran vägrar just nu att släppa ifrån sej alla bilder och matte orkar inte krångla mer nu.

Hur som helst i morse så åkte jag till Kasper.

Väl där så hälsade jag på Kasper och hans matte.

Luktade på en filt som luktar Mysen.

Sen gick jag och matte iväg ensamma.

Många hus och många tomter att leta på.

Finns väl ungefär en fördel med lappmöglet och det är att det 'är lätt att se spår i snön.

Färska spår efter Kasper katter fanns det gott om.

Kollade unde massor med hur och bodar men ingenting.

Men så........................ vid ett hus så markerade jag ordentligt. 

En liten glugg in under en trapp och där fanns det dessutom gamla översnöade tasspår.

Bara spår in under huset men inga där ifrån.

Matte krälade runt på mage och försökte se in under huset vilket tydligen inte var det lättaste.

Gick tillbaka till Kasper för att avlägga rapport.

Nu följde Kasper och matte med ut och vi gick tillbaka.

Jag och Kasper vi fick passa min matte på vägen så Kaspermatte skulle få vara ifred. och locka på Mysan.

Ingen Mysan syntes till.

Gick en sväng åt ett annat håll för att kolla.

Vid huset där hon fångades, där kände jag nåt och nosade och gnällde, men inga spår av Mysan inte.

Gick hem till Kasper igen.

Människorna åt lunch medan jag och Kasper slappade.

Det tar på mina hundliga krafter att vara spårhund.

Fast sen när de fikade så fick vi varsitt grisöra.

Sen hade det gått många timmar och det var dags för mej och matte att åka hem.

Skit att Mysan inte kom fram men jag gjorde vad jag kunde i alla fall.

Nu gäller det att fortsätta att hålla tassar och tummar för att hon finns under huset där jag så envist markerade

och att Kaspermatte lyckas locka fram henne.

Det var i alla fall väldigt skoj att träffa Kasper igen även om det kunde ha varit under roligare omständigheter.

Med tur så kan ni få se lite bilder imorgon.

Matte orkar inte hålla på med den trilskande kameran mer i kväll.

Snälla alla, fortsätt att hålla tassar och tummar för att Mysan snart är hemma där hon ska vara.