Börjar med dagens stora och MYCKET glädjande nyhet.

Taxen Enzo är hittad och lyckligt hemma hos sin familj igen!!!!

Men det hade inte hänt när jag skulle släpa ut handikappade matte på långrunda.

Nu skulle vi leta i annan skog efter stackars Enzo.

Matte har vissa bekymmer med att köra bil men med envishet fungerar det.

Bra utrustning om man ska leta försvunnen tax.

Mitt urvuxna halsband, ett gammalt onödigt koppel och en rulle med snitselband.

Snitselband bara för att om vi skulle se honom och han inte skulle komma så skulle vi i alla fall kunna

markera platsen.

Åkte i lusfart på vägar som jag väldigt sällan åker på.

Matte hade fullt span på sidorna av vägen i fall Enzo skulle vara ute och gå där.

Ingen tax och inga andra djur heller synliga.

In i skogen och gick på stigar jag aldrig använt.

Fanns mycket intressant men inga spår av nån förrymd tax.

Ut på en liten skogsbilväg i stället.

Spaade massor och lät mina berömda spaskall eka.

Men tystnaden i skogen var total, ingen som svarade mej.

Enda liv vi såg i skogen.

Sniglar är ju dessutom väldigt tystlåtna typer.

Jag försökte lyssna om jag skulle höra nåt eller möjligen känna lukten av annan hund.

Hittade bara en massa kantareller som matte somm vanligt inte ville ha.

Bra skog. Hittade en liten bäck där jag kunde göra rejäla skuminpackningar.

Perfekt för pälsen.

Som omväxling till vägar och stigar så ansåg jag att voi kunde gå i traktorspår ett tag.

Titta så bra traktorspår är!

Mängder med trattkantareller.

Men tro inte att matte plockade, nädå såna skulle vi inte ha och en massa urusla ursäkter.

Jaha, dags att ge upp Enzojakten och inte ett spår av honom.

Men precis när den här bilden togs då pep mobilen om sms.

Enzo var hittad,, vid liv och mår bra!!!!

Han hade hittats utefter en väg en bra bit från där vi letade.

Nu är han hemma hos sin familj och får vila upp sej!

Alldeles underbart att det blev ett lyckligt slut och han slipper vara vilsen, frusen och hungrig längre.

Hoppas han håller sej hemma i fortsättningen.

Mattes handikapp då.

Jo så här var det.

I går eftermiddag skulle hon göra nåt i sovrummet.

Då så drog antingen nån bort golvet eller så hoppade sängen upp och anföll.

I alla fall så landade matte mot sänggaveln och det ordentligt.

Jag hörde en hel radda med ord som absolut inte ska upprepas.

Gnälldes lite i går över ont, men det är ingenting emot idag.

Hela vänstra sidan är alldeles blåslagen ( ser ut som om hon åkt på storstryk) vänsterarmen värker

från axel ner till handleden och revbenen mår inte heller speciellt bra.

Jag tvingas alltså lyssna på gnäll hela tiden eftersom det tydligen är besvärligt att vara enarmad och

så ska hon helst inte hosta eller skratta.

För delen är väl att jag får ha min dator ganska mycket ifred eftersom det är jobbigt att skriva på den

men mest bara ena handen.

I skogen förelog jag att hon skullle ta några rejäla spa för att må bra igen.

Korkade människan vägrade, men hemma igen inbillade hon sej att varmt vatten i tortyrkammaren skulle

lindra.

Sånt förvärrar ju bara!

Finns ungefär en fördel med handikappad matte, jag slipper torteras!

Har hört ganska länge att jag behöver duscha och schampooneras vilket jag självklart inte behöver!

Min päls är perfekt och doftar ljuvligt!!!!!