Har varit väldigt upptagen idag.

Innan jag skulle jobba med människovalpspassningen så var jag en sväng i skogen.

Matte tyckte att jag skulle röra på mej och så behövde ju jag uppsöka ett par granar och lite andra viktiga hundgöromål.

Titta!

Det börjar synas mark.

Matte klagade mest eftersom skogsvägarna börjar påminna om välspolade skridskobanor.

Var glada att ni slipper se 190 åringen stappla runt där.

Jag hade tur och hittade en blommande korvbjörk.

Tog självklart hand om alla korvarna.

Matte hittade nåt underligt.

Denna märkliga sak växer i en tall och är stor som en kokosnöt ungefär.

Matte har aldrig sett nåt liknade och fattar inte hur hon kunnat missa denna eftersom vi

gått förbi tallen nån miljon gånger.

Någon av er som vet vad det kan vara?

Bilden ska matte lägga ut på Svampguidens forum där det finns massor med

kunniga människor så kanske att jag kan berätta imorgon vad detta är.

Sen åkte jag till Eskilstuna och människovalparna.

Oliver ska som vanligt kramas och berätta hur mycket han älskar mej.

Så ägnade vi oss åt massor med skoj bus på hans rum medan Adam bara sov och sov.

När Oliver blir stor blir han nog kock för han stekte Frolicar åt mej idag också.

Mitt vanliga halsband ska jag inte ha utan Oliver tycker att jag är snyggare med

leksaken runt halsen.

Ja, ja jag måste ju ställa upp för människovalparna.

När matte vände ryggen till så bestämde Oliver att vi skulle vara ute.

Behöver jag tala om att matte INTE blev glad när han satt i snön nästan

utan kläder?

Men matte såg till att han fick mer kläder på sej och sen var vi ute och ägnade oss

åt massor med skoj snöbus.

Oliver kastade snö och jag fångade.

Nästa sak som matte inte uppskattade.

Adam hade vaknat och medan matte grejade med honom så hittade Oliver sågen

och sågade snö.

Tydligen förbjuden människovalpssysselsättning för matte sa saker och knyckte

sågen.

Adam är snart 11 månader och tränar för fullt på att lära sej gå.

I dag fick matte se honom ta tre steg utan att hålla sej i nånting.

Jag ser också fram emot att han börjar gå ordentligt så han kan delta i allt skoj bus.

Här försöker jag träna honom i att kasta leksak till mej.

Oliver försökte också ge honom instruktioner så snart klarar han det säkert.

Blev faktiskt en bild på mej tillsammans med mina bästa människovalpar.

Flera timmars intensivt busande blev det innan det var dags för mej att åka hem.

Är väldigt trött nu men dagen har varit väldigt bra.

TACK för alla underbara, snälla och tröstande kommentarer!!!!!!!!!!!!

Sorgen är tung här och Penny djupt saknad men snart kommer bara alla ljusa minnen av henne att finnas.

Känns konstigt för mej också, ingen som har svurit åt mej eller gett mej dagliga

smällen på nosen.

Jag har haft en alldeles vanlig hunddag.

Blev inte skjutsad någonstans för långpromenaden utan ick runt min sjö i stället.

Började med att göra ett fynd.

Fyndar alldeles för sällan nu när snön gömmer alla bra saker.

Har aldrig lyckats fynda ett avbrutet spadskaft förut.

Tog med mej fyndet en stund.

Men tyvärr så var jag precis på den sträckan där jag måste ha onödigt koppel.

Svårt att använda fyndet på vettigt sätt då så jag har gömt det för kommande

behov.

Träffade leonbergerbruden Cleo.

Men det blev bara ett snabbt möte för hon hade en liten ettrig hane i släptåg och

han gillade inte mej.

Hörde något om att jag ska träffa henne ensam framöver.

Hoppas att människorna får tummen ur och fixar det också.

Precis där jag står och gräver så hittade jag årets första stenmurklaför

två år sen precis på dagen.

Fanns ingen murkla under snön.

Matte tror att det kommer att dröja evigheter innan de dyker upp och jag kan börja

jobba ordentligt igen.

Funderar på förbjuden sysselsättning.

Men det blev bara tanken.

Bakom mej finns sjön och jag får inte sätta tassarna på isen.

Löjligt, det var spår av rådjur och en människa åkte skidor också.

Den hade säkert hållit för mej.

I stället så träffade jag en trevlig människa som busade en del med mej.

Nähä, jag ägnar mej INTE åt omodern snörullning, det överlåter jag till Rudi och

Jolina.

I stället så testade jag nya sporten snökana.

Man lägger sej ner och gliiiider på snön.

Fungerar utmärkt om det är lite lagom nedförsbacke och hård skare.

Dags för en utgrävning igen.

Visste att under snön så fanns det något som jag behövde.

Japp, mitt gamla brända vedträ som jag gömde där för länge sen.

Matte blir ibland väldigt avundsjuk på mitt ypperliga minne.

Hon glömmer det mesta och jag minns allt.

Hade mycket skoj med vedträet innan jag gömde det igen för kommande rundor.

Det som göms i snö...........................

Här håller en barnvagn på och tinar fram i snödrivan.

Funderade på om den var användbar men kom fram till att den skulle få ligga

kvar.

Människovalparna behöver den inte och jag vet inte vad jag skulle ha den till.

Annars så har dagen fördrivits med vanliga hundgöromål.

I morgon ska jag jobba.

Människovalparna Oliver och Adam behöver min tillsyn ett par timmar så jag

ser fram emot massor med skoj bus då.

R.I.P

Internationell Premier S*Ghost Cats Penny Pök

19931113-20100313

Det är en mycket sorglig dag här.

I morse så hade gamla Penny gått över regnbågsbron.

Någon gång under natten så hade hon stilla somnat i soffan för att aldrig mer vakna.

16 år och 4 månader är ett långt kattliv.

Nu busar hon säkert med sina fyra bröder sin mamma S*Pysidas Berberis och pappa

S*Ghost Cats Kermit.

Kanske träffar hon schäfern Amie som hon älskade att hata.

Med Penny så försvann den sista katten från mattes gamla uppfödning av

Norsk skogkatt.

Matte är självklart väldigt ledsen.

Har just inte hänt något alls här.

Fick åka till skogen en sväng.

Matte skulle hit bara för att det är en av de vackraste platser hon vet i den

skogen.

Just nu var det inte alls så här fint bara en massa snö och ingen bäck i sikte.

Det var dessutom jättejobbigt att ta sej fram i alldeles för djup snö.

Men där brinner nu ett ljus till minne av Penny.

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.
Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.
Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.
Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.
Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

I dag har jag träffat den där mystiske Einar.

Kände igen vägen som matte körde och jag hamnade hos en av alla mina bästa människovänner.

Begrep ingenting, men där skulle Einar vara.

Här möts vi för första gången.

Einar är alltså en hund, en ohängd valp på åtta månader.

Så här ser han ut.

En "Fralla" alltså fransk bulldog.

Långt före min tid så bodde matte granne med Einars familj och då hade de en

stor pyreneer som hette Rossi som matte ofta var ute med.

Hör ibland hur matte pratar om hur underbar den där Rossi var.

Men åter till Einar.

Han bor på landet och behöver träffa lite andra hundar så då hade människorna

bestämt att jag var ett bra träningsobjekt.

Vi tog en promenad på en väg som brukar vara bilfri.

Brukar var ordet för idag kom det bilar hela tiden!

Einar var väldigt intresserad av mina kottar och pinnar, men de delar jag inte med

mej av.

Han fattade snabbt att det inte var någon idé att försöka sno dom.

Jag hade ganska mycket att göra med att kolla av området också.

De vägarna brukar jag gå ett par gånger på våren när det är dags att leta murklor.

Inte lätt att vara liten.

Einar tog sej inte över snövallarna.

Fast ibland lyckades han klättra upp på de mindre.

Han visade intresse för att samla på mindre pinnar också.

Blir nog hund av honom.

Var en trevlig promenad i skogen (på vägar).

Nästa gång ska Einar komma och hälsa på mej för att få se lite andra ställen.

Kan nog lära honom en del då.

Efter att ha varit hemma och slappat ett tag så var det dags att gå ut igen.

Hade en ganska normal tråkpromenad.

Men när jag passerade affären.....................

Min fd schäfergranne Bella.

Mycket trevligt för det var länge sen jag träffade henne.

Vi hjälptes åt att passa affären ett par minuter.

Hade varit mycket bättre om vi sluppit de där onödiga kopplen.

Svårt att busa då, men det var i alla fall trevligt att umgås.

Matte påstår att nu ska jag ha en lugn helg eftersom jag haft så mycket att göra

hela veckan.

Mänskliga dumheter.

Jag gillar att ha mycket att göra!

Gärna som denna vecka med dejter varje dag,

Med tur så lyckas jag träffa nån trevlig dejt i morgon också.

Hade Jolina med mej på dagens skogsrunda.

I dag så försökte hon inte ens ta min plats i min bil.

Bra att hon lärde sej snabbt att den är min.

Matte skjutsade oss till skogen plogad väg.

Måste töa mer så jag kommer fram ordentligt i alla mina skogar.

Ursäkta Jolina men jag tänkte vara lite privat under granen utan tiksällskap.

Jo hon förstod och jag kunde göra vad jag skulle.

Förbjuden sysselsättning.

Jolina smet ut på isen och kollade gamla pimpelhål.

Som sagt matte litar inte på isarna så det blev onödigt koppel för Jolina en stund.

Undrar när hon ska begripa att snörullning är omodernt?

Nu ska ju spagroparna dyka upp i stället.

Begriper inte varför brudar är så snarstuckna.

Jag sa ju bara att snörullning är omodernt och då dängde hon mej i backen!

Ja, ja jag gav igen.

Här har jag precis lyckats knuffa ner henne från snödrivan.

Man slänger inte mej i backen ostraffat inte.

När det såg ut så här, Jolina som en prick i fjärran

Eller så här (mycket spår efter Hälge)

Då slutade det så här för Jolina.

Inga rymningar tillåts och absolut ingen jakt efter djur.

Ännu mindre nu när de har så svårt att ta sej fram.

Blev några vändor med onödigt koppel för henne.

Medan Jolina gick i onödiga tråkkopplet så kollade jag viktiga saker.

Som här det kommer snart att bli en trevlig spagrop.

Jag tyckte att vi skulle gå till sjön med skattkistan.

Tyckte inte matte som vägrade pulsa på oplogad väg.

Den vägen ska vi ta när snön försvunnit.

Gjorde ett nytt försök att få bort mitt träningsträd ur snön.

Misslyckades och fick bara loss en pinne.

Jolina snodde pinnen för mej men jag snodde tillbka den lika snabbt igen.

Istället så satte jag henne i arbete.

Tyckte att hon skulle försöka få loss trädet ur snön.

Men inte heller hon lyckades.

Bara att vänta på mera töväder.

Blev ett par timmar i skogen idag också.

Resten av dagen har jag fördrivit med att slappa, gå vanliga promenader där

det inte hänt något spännande.

I morgon så ska jag åka och träffa nån som heter Einar.

Matte har träffat denne Einar och säjer att det är en trevlig typ.

Jag vet inte ens om Einar har två eller fyra ben.

Ja, ja morgondagen lär ju avslöja vad Einar är.

Visste att det väntade en dejt idag.

Matte skjutsade mej till Nellie.

Henne har jag inte dejtat sen före jul så det var på tiden.

Vi brukar ha massor med skoj.

När jag kom såg det ut så här.

Nellie låg i sin säng och hade inte en tanke på att kliva upp.

Jag försökte övertala henne att kliva upp och komma ut och busa.

Nä hon tänkte fortsätta sova!

Men sen kom jag på knepet, jag snodde hennes nalle (den skymtar på bilden).

Då blev det fart på henne och vi hade en massa skoj ute.

Tyvärr inga bilder på det för skitmatte satt inne och fikade och pratade med

Nellies matte och husse.

När jag skulle åka hem och Nellie gått in och lagt sej då kom hon på att hon borde

ha tagit bilder på oss.

Så dags då det!

Nån som vill köpa en virrig och lätt senil matte för två grisöron?

Efter att ha slappat hemma ett par timmar så var det dags för en promenad.

Jag tyckte att det var dags att inspektera min badudde.

Fick faktiskt med mej matte dit.

Tänkte att eftersom det är en massa trevliga plusgrader nu så kanske isen

försvinner.

Nä bara en massa snö.

Fast nu börjar det komma fram mark som inte synts på hela vintern.

Som här, helt plötsligt så syns sjökanten.

Jag kollade ordentligt ifall det skulle synas något trevligt vatten, men inte det.

Tog ett litet race på isen till mattes fasa.

Hon säjer ju att den är opålitlig och där ska jag inte vara.

Vadå, jag skulle bara hämta en trevlig pinne.

Måste ta tillvara de få som finns just nu.

Under all snön så har jag ett superbra kantarellställe.

Fanns inga övervintrade såna.

Är faktiskt dags att börja jobba som svamphund tycker jag.

Men bara snön försvinner så är det snart dags.

I morgon ska jag ha Jolina med mej till skogen igen.

Som sagt det är hårda dagar nu.

Återigen en mycket bra dag.

Jolina skulle följa med mej till skogen idag.

Har ju inte dejtat henne på flera veckor så det var på tiden.

Matte skulle skjutsa oss till Gröna männenskogen.

Fast innan vi kom i väg så råkade Jolina sätta sej på min plats i min bil.

Morr och mutter.

Matte tyckte att jag var löjlig och inte skulle uppföra mej som en gammal grinig pensionär.

Vadå, det är min bil och jag har min noga utvalda plats som är MIN!

Ja, ja Jolina flyttade på sej så vi kom iväg.

På väg mot dagens äventyr och jag har lyckats fynda en sällsynt pinne.

Perfekt de andra små vägarna var plogade och framkomliga.

Hade ingen lust att passera Bore eftersom det verkar somom han sover gott nu.

Jag har bråttom och syns bara som en prick i fjärran.

Långt där borta ska det med tur finnas en spagrop.

Titta på vägen.

Det har töat så mycket att gruset kommit fram.

Hade nästan glömt att det finns grus under all snö.

Bara skit med spagropen.

Den ligger i skugga och var täckt med onödiga isen.

Jolina är inte klok.

Hon njuter fortfarande av snörullningar!

Långt bort i skogen så växte det godistallar.

Mycket trevligt för jag blir hungrig av att ha tjej med mej som det ska busas en

massa med.

Jolina verkade inte ha någon erfarenhet av godistallar.

Tog en stund innan hon fattade att det växte godis där, men sen städade hon

noga.

Pinnen är min, Jolina borde skaffa sej en egen.

Men jag är ju gentlehund så hon fick låna den en stund.

Men bara en stund jag snodde tillbaka den ganska snabbt.

Vi ägnade oss åt en massa skoj brottningsmatcher också.

Men alla de bilderna blev bara sudd, matte klagade över att vi var alldeles för

snabba.

Äsch, vi hade skoj!

Hittade en liten spagrop.

Här funderar vi på om vi ska ta ett gemensamt spa.

Nä den var så liten så vi fick spaa en i taget.

Men snart så kommer skogarna att vara överfulla med både spagropar, bäckar

och nya sjöar enligt matte.

Efter nästan tre timmar i skogen så var vi ganska trötta.

Var ju mycket bus och jagande.

Så var vi tvungna att sitta och se snygga ut bara för att matte skulle ta bilder på

oss.

Tycker vi kunde ha fått godiset hon har i handen utan att behöva posera.

Antar att Jolina sov gott efter rundan för det gjorde jag.

Så var det gårdagens tunnrullningsfilm.

Alla ni som inte sett hur man rullar en tunna se och lär.

Det är min favoritsport, mycket bra träning också.

Alla hundar borde ha en egen tunna att rulla.

Människan som skymtar på filmen är Giahs matte.

I morgon så ska jag dejta igen fast inte Jolina.

Hårda dagar i mitt hhundliv nu.

Otroligt bra dag detta.

För det första så har det varit en massa plusgrader hela dagen och strålande sol.

Snön sjunker snabbt nu.

Jag ser mina skogsstigar i slutet av tunneln helt plötsligt!

Var en sväng i skogen.

Blev inga bilder där för jag ägnade mej bara åt mina vanliga hundgöromål.

Så var det åka till Eskilstuna.

Äntligen så bromsade och svängde matte på rätt ställe!!!!!!!!

Giah!!!!!!!!!!!!!

Första gången på evigheter som vi fick dejta.

Mycket trevligt men så hände nåt som fick mej att glömma Giah.

Tunnan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Den satt fast i snön men efter lite slit så fick jag loss den.

Gissa om jag rullade tunna.

Har haft svår abstinens efter tunnrullning men idag fick jag äntligen göra det

ordentligt.

Är så underbart med en rejäl tunnrullning.

Jag har ju flera nytillkomna läsare VÄLKOMNA alla!!!!!!!!!

Så i morgon kommer det att vara filmtajm här.

Matte filmade min tunnrullning och jag tror att det är massor med hundar som

inte insett tjusningen med en rejäl tunna att rulla på.

Nu är det ju så att det tar evigheter att ladda upp film på You tube så då hade

det blivit mitt i natten blogg.

Men i morgon då ska jag visa hur man gör en rejäl tunnrullning.

Jag var faktiskt så artig att jag övergav tunnan ibland för att busa med Giah.

Vi jagade pinnar som Giah slaktade.

Hon måste lära sej att ännu är pinnar bristvara och man ska vara rädd om dom.

Så skulle Giahs matte ta snygga bilder på Giah mitt i busandet.

Jag återgick till min underbara tunnrullning ett tag just då.

Sen fick jag passa min bil ett tag medan matte var inne och umgicks med onödige

Dahro och otrohetsresultatet Alyssa.

Så var det Eskilstuna som gällde.

Jag trodde att jag drömde.

En enorm spagrop.

Jag försökte självklart slänga mej i för ett redigt spa.

Förbaskade skitmatte!!!!!

Hon hindrade mej och påstod att spaa på parkeringar mitt i stan ska man inte!

Ska jag visst!!!!!!!!!

Om hon nånsin lärde sej det där med att uppskatta ett spa skulle hon begripa

vilken längtan jag har efter ordentlig pälsvård.

Blev iväg släpad utan att kunnat göra mer än doppa tassarna.

Hamnade hon hennes föräldrar.

Service för matte mamma bredde en skinkmacka till mej!

Utsökt gott.

Efter att ha fikat där och sovit en stund under deras bord så skulle jag åka.

Passade bilen medan matte handlade tråkmat.

Sen fick jag passa bilen en stund till medan hon var hos nån människoveterinär

och fick spruta mot fästingsjukdom.

Nu får hon i alla fall inte TBE av dom men årliga borellian kommer säkert under

sommaren.

I morgon så ska Jolina folja med mej till skogen.

Är flera veckor sen sist så det ser jag fram emot.