Haft en ganska tråkig hunddag.

Ni vet matte och hennes svåra beroende av Bödeln?

Hon har lyckats låta bli att ringa dit hela veckan, bara besöket i måndags.

Men i morgon måste hon ringa igen, det gör rejält ont i munnen och blir bara värre.

Gnällkärring, blev ingen trevlig långrunda med hänvisning till att hon inte mår bra.

Närmaste skogen skulle duga.

Väldigt mycket fulvinter kvar där, borde vara mer barmark.

De granar som har barmark pinkade jag in ordentligt.

De tillhör mej.

Min godistall blommande i allafall med en hel del blodpudding.

Fast det vore bättre att detb lev jobbar dags nu.

Lyckades faktiskt jobba lite.

Vinterskivlingarna hade kommit fram igen, fast de mår inte speciellt bra.

Inspekterade fler användbara granar.

Måste ha stenkoll på var de finns.  

Fortsatte på andra stigar som var upptrampade.

Dötrist detta att inte kunna gå precis där det passar mej.

Om jag tar en liten tandpetare och där iväg en bit så........................

Kan jag förgylla tillvaron genom att bygga en mattefälla.

Misslyckades igen, hon såg vad jag hade gjort.

Stackars Rådjuren får jobba hårt för att hitta nåt att käka.

Överallt har de försökt sparka bort snön i jakten på käk.

Jag har TRÅKIGT!!!!!!!!!!!

Finns inget skoj i mina skoagr, ja de få som jag ens kan vistas i just nu.

Som där borta.

Det är perfekta ställen för att hitta nya ställen med Bombmurklor.

Går inte, måste bli barmark.

Nähä, inte ens Fårskallarna var ute och ville umgås.

Kände mej som världens ensammaste hund.

Inga skoj jobb eller fynd eller trevliga hundar eller människokompisar.

Lika bra att jag gräver ner mej och kommer fram när det blivit vår eller i alla fall barmark.

Var bara korkat att ge sej ut här, jag höll på att fastna igen.

Hörru den här tallen brukar blomma och den är tom!

Tydligen är godisblommor snabbväxande för helt plötsligt så blommade den.

På väg hem igen.

Kollade om det fanns nåt skoj på Heden, det gjorde det inte.

Gick hem till tråkhemma och hade tråkigt.

Eftermiddagsrundan var lika tråkig den.

Träffade inga jag känner och alla mina bra affärer var stängda.

Matte hoppas på att vi ska åka till Eskilstuna imorgon.

Hon ska se till att få en akuttid hos Bödeln och kanske för gång fyrahundrafyrtioelva bli lovad att

nu ska allt vara bra.

Ni kan ju hålla en eller annan tass och tumme för att de lyckas denna gång.