Svamphunden Sigges funderingar

Alla inlägg under mars 2013

Av Sigge Svamphund - 15 mars 2013 17:03

Vidrig griskyla imorse också.

Drygt 20 hemska minus när jag vaknade och göra morgontoalett i 18 minus är kallt.

Slappade i väntan på att det skule bli lite drägligare ute,

Gick ut, matte vägrade att skjutsa mej nånstans idag.

 

Tog vägen genom en liten skogsdunge.

Hörde nåt, men det vara bara ett rådjur som inte ville vara med på bild.

Alltså ingen trevlig tik.

 

Insåg att det tydligen går laviner även i Malmköping.

Eller så hade det vräkts ner en massa lappmögel från idrottsplatsen.

Tycker att det är betydligt mer spännande med laviner så det var säkert en sån.

Drog vidare.

 

Om det nu inte varit så att Vilda Grisvägen såg så fruktansvärt isig ut så hade vi gått den och då

hade det inte behövt bli så tokigt och dramatiskt.

Men nu fortsatte vi på spårvägen eftersom det var bättre att gå på den eller................

När vi gått en liten bit så sprang jag upp i skogen, just där är det en bra sluttning.

 

Här är jag ovanför ett högt och brant stup.

Den som tittar noga er att jag har något i munnen.

Det är en rejäl bergsskärning där för spårvägen.

Matte försökte få mej att vända och ta samma väg tillbaka.

Nä hade jag inga planer på, men jag ville ner till henne.

Spelade ingen roll vad hon sa eller gjorde, jag skulle ner där och då.

Att det är så högt att jag troligen skulle ha brutit alla ben, ryggen och nacken det tänkte inte jag på.

Struntade totalt i godiset som matte kastade upp åt rätt håll.

 

Jag ska ner!

Du ska INTE ner sa en nu tämligen hysterisk matte.

Bilden tagen med zoom så jag är mycket högre upp en vad det ser ut som.

Matte är fruktansvärt höjdrädd, allt som är högre än en köksstol ger henne svindel.

Klättrar gör hon absolut inte eller.

Helt plötsligt så hade hon oanade krafter och mod för hon kom klättrande uppåt och jag försökte ta mej

neråt.

Nån kanske tror att det bara hade varit att lyfta ner mej, men när jag var nåbar så var det några meter

ner till marken och klättra med hund i famnen går inte.

Alltså knuffade hon mej uppåt medan det sas en massa underliga ord.

Allra sista biten så kröp matte på alla fyra på mossa täckt med is.

 

Uppe på säker mark.

Svårt att få till höjd på en bild, men denna kanske ger en liten uppfattning om hur högt och brant det

faktiskt är där.

Spårvägen syns långt där nere.

 

Väldigt vad du gnäller matte.

Eller hon satt på en sten och försökte samla ihop sej igen.

Vadå vi kunde ha slagit ihjäl oss båda två, det gick ju bra och jag hoppade ju aldrig.

Efter en stund så kunde vi fortsätta, när mattes ben slutat skaka.

 

Väldigt vad det gnälls igen.

Jag sprang på skaren medan matte klev ner sej till knäna.

 

Tog en sväng på Dunkvägen.

Min dunk var inte rörd sen sist.

 

Roade mej ordentligt med den ett tag.

Eftersom Vilda grisvägen var så isig och osandad så skulle jag gå spårvägen tillbaka.

Matte hade ingen som helst lust med nån långrunda efter det som hänt.

 

Jaha, hade det varit alldeles tokigt om jag hoppat här?

Ungefär hälften av berget syns på bilden.

Matte fattar fortfarande inte ( och kommer aldrig att göra) hur sjutton hon klarade av att klättra där.

Så började jag leta intill berget.

 

Jodå jag hittade det jag sökte.

Jag hade ju hittat ett ben när jag sprang upp (det som syns i min mun på en tidigare bild) och sen

tappade jag det.

Självklart ville jag komma åt mitt fynd, var nog därför det blev så tokigt.

Fast jag har nog lärt mej att jag inte ska försöka hoppa från berg.

 

Tänkte sitta här resten av dagen och lyssna på onödiga isen.

Den lät alldeles väldigt mycket, jag hoppas verkligen att det är dess dödskamp som utlöst alla smällar

och dundrande från den.

 

Inte en endaste snygg tik har jag träffat idag.

Ekorre ville inte alls umgås med mej, den satt i ett träd och käkade kaka.

Alldeles bakom är kakfabriken så den hade nog varit där och hämtat.

Gick hem och slappade medan matte försökte bota sin huvudvärk, dessutom påstår hon att hon kommer att

ha mardrömmar i natt om flygande svamphundar.


Av Sigge Svamphund - 14 mars 2013 18:12

Haft en mycket bra hunddag.

Fast den kunde ha börjat bättre, göra morgontoalett i 20 minus var inte trevligt alls.

Sen skulle jag ut och motionera min bil, trodde faktiskt att jag skulle till Gröna männenskogen så

jag kunde ta ett snack med den där spökande Fjanten Bore.

 

Fick vänta i flera evigheter innan det behagade passera ett tåg.

Jag ägnade tiden åt att fundera ut en massa bra besvärjelser som jag skulle använda för att få över

Bore till andra sidan.

 

Äsch, skit i Fjanten Bore detta är ju mycket bättre!

Jag blev minsann skjutsad till Molly, var länge sen vi dejtade sist.

 

Gick till min gamla badudde. Tyvärr så härjade Bore där också så några bad var ju inte att tänka på.

Men jag och Molly hade massor med skoj.

 

Precis som alla andra brudar är Molly kleptoman ut i klospetsarna.

Så fort jag hittade en bra pinne skulle hon sno den.

 

Hörru Mollymatte ska du kasta den där pinnen idag eller?????

 

Jädra brud, hon hann före mej!

 

Titta så kära vi är, vi kan inte slita oss från varandra eller.................

 

Ha!!

Jag återtog MIN pinne, det var det vi pysslade med på bilden ovanför.

 

Så måste man ju pussas också när man dejtar.

Tänk vad söta vi är.

 

Nä det var den här vi drogs om.

Så här höll vi på hela tiden ute, hade väldigt skoj.

 

Hemma hos Molly, trevligt först fick jag en Dentastix och sen blev jag bjuden på mat också.

Molly vet minsann hur man ställer sej in hos mej, bara hon gav f-n i mina pinnar!

 

Männikorna fikade och ägnade sej åt mänskligt tråkprat.

Jag försökte få Mollymatte att begripa att hon skulle kasta boll åt mej, funkade inte!

 

Molly är väldigt snygg.

Kanske ska fria till henne, om hon låter bli mina pinnar alltså.

 

När det såg ut så här påstod matte att det var dags att åka hem.

Vadå, det tar faktiskt på mina hundliga krafter att dejta och leka och äta och en massa annat.

Blev hemskjutsad men med löfte om att jag snart ska få träffa Molly igen.

Hoppas jag verkligen.

När det var dags för eftermiddagsrunda så motionerades min bil igen.

Matte skulle skjutsa saker hon inte orkade bära en liten bit.

Sen fick jag åka en liten bit för att gå eftermiddagsrundan.

 

Var länge sen jag var här så det var bäst att anmäla min närvaro.

 

Hade ett minne av att jag för ganska länge sen gömde nåt fynd här.

 

Letade länge itan framgång

Minns ju inte riktigt vad det är jag gömt där bara att det är nåt.

 

Fick nöja mej med en pinne i brist på det okända fyndet.

 

Hörru matte om vi fortstter den här vägen i några kilometer så kommer vi till Döda älgenskogen.

Där har jag inte varit på många evigheter, det är dags nu.

Jo, matte höll med om att det är dags men jag får vänta.

Matte har träffat nån som bor efter vägen och det går inte att köra till Döda Älgenskogen ännu.

Dags att ta tag i det där med Bore så jag kommer till alla bra skogar när det passar mej.

 

 

Av Sigge Svamphund - 13 mars 2013 18:01

Alltså när jag och matte vaknade i morse så var det så vi allvarligt funderade på att gå i ide.

Nån hade släppt ner en massa vidirgt lappmögel i natt.

Det SKA vara vår och badsäsong nu!

Hade jag fått bestämma så hade matte skjutsat mej till Gröna männenskogen.

Behöver faktiskt dit och kolla, jag vet ju att jag hittade blodet och såg spåren efter att Lodjur

äntligen tagit död på Fjanten Bore.

Nu verkar det som om han inte fattat att han ska befinna sej på Andra sidan utan hejdlöst spökar runt.

Skulle alltså behöva läsa lite besvärjelser där.

Kom inte till den skogen för skitmatte hade ingen lust att skjutsa mej nånstans,  

Titta så otäckt vit min gata har blivit.

I går var det alldeles vanlig svart asfalt på den, mycket trevligare.

 

Vitt även på de där ställena i skogen som äntligen fått barmark.

Gillar som sagt inte alls detta.

 

Hittade en liten pinne som jag trodde skulle bli dagens enda nöje.

 

Titta uppe i björken.

Sprängtickan är enorm och matte studerade den noga medan hon funderade på hur sjutton en så enorm

ska monteras ner.

 

Medan hon funderade så.........................

Jg trodde att jag hade somnat och drömde.

Kunde det verkligen stämma?

 

Helt fantastiskt.

Siri hade inte blivit tagen av hästmonstret.

 

Kändes väldigt bra detta att ÄNTLIGEN träffa henne igen.

Jag behöver faktiskt dejta mina brudar ofta och sista veckan har ju varit fullkomligt bedrövlig vad det

gäller dejter.

Vi hade i alla fall väldigt trevligt tillsammans.

 

Siris husse blev också engagerad i den enorma sprängtickan.

Buden om hur den ska komma från trädet var många.

Slutar troligen med att matte ska låna nåt verktyg av Siris husse.

Perfekt, då är ju jag garanterad dejt igen.

 

Skildes från Siri och fortsatte.

Nu är det inte en massa skidåkare i backen på vardagar så då kan jag gå där.

Hade en hel del att kolla eftersom det var länge sen jag var där.

     

Hittade en hög med diverse pinnar.

Nä, det var inga som passade mej just då.

 

Tydligen så fryser de som jobbar vid backen eftersom de eldade.

Jag fick inte studera elden närmare för matte.

Äsch, jag vet faktiskt alltid vad jag pysslar med.

 

Ekorren hade varit givmild och kastat ner massor med kottar till behövande svamphund.

Valde ut en, så kan jag hämta en annan nästa gång jag passerar.

Drog runt, ägnade mej åt vanliga hundgöromål, matte befriade ett par björkar från sprängtickor.

Batteriet i kameran dog.

Allt ska jag hålla reda på, batteriet ska ALLTID vara nyladdat!

Tänk om jag träffat en supersnygg brud eller gjort mitt livs fynd eller nåt.

Gick hem och slappade.

När jag var ute å eftermiddan uptäckte jag en ny trevlig affär.

Eller affären har legat där ett tag och jag passerar ofta.

Men idag så kom de som har den ut och bjöd på köttbullar, mycket bra.

Nu har jag en pinnaffär och en köttbullsaffär på samma gata.

I morgon ska jag få göra nåt skoj säjer matte, men hon berättar inte vad



Av Sigge Svamphund - 12 mars 2013 17:52

Det var nära, men som ni ser blev jag aldrig hundnappad idag.

Innan jag berättar om det så...........

 

Det tar sej.

Titta vem som satt ovanpå bokhyllan i morse.

Ingen mindre än Tropiz/Idun.

Har nog blivit tråkigt att mest hålla sej undan och bara prata med matte.

Visst är hon söt?

Har syns hennes speciella öra ordentligt också.

 

Balder han gör allt för att bli riktig kompis med henne.

Hon verkar gilla honom så det kommer säkert att bli bra.

Jag skulle ju få besök idag som tydligen hade planerat att hundnappa mej.

Men innan besöket så var jag ute en sväng.

Hoppades på trevlig dejt.

 

Luktade gott på spårvägen, men inte en brud fanns det inom synhåll.

Misstänker fortfarande hästmonstret,

 

Jag SKA ha den här vägkonen.

Om nu matte hade nåt vett i skallen så skulle hon ta bort bildäcket så jag kunde rulla med den.

Hon vägrar.

 

Alltså idag för ett år sen då tog jag årets första bad här.

Blev definitivt inget bad idag.

Dessutom hade jag hittat årets först tussilago samma dag, fanns inga sån heller.

Undrar om det ens blir nån badsäsong i år.

Drog vidare, såg att Vilda grisen minsann passerat vid badplatsen som är förbjuden för hundar.

Orättvist, borde vara förbud mot Vilda grisar där istället.

 


Tänk här kunde jag spaa för ett par veckor sen.

Var så ljuvligt med sjövatten under tassarna, men det var då.

Nu var det bara en massa äcklig onödig is.

 

Hittade en massa utspritt godis.

I dag slapp jag i alla fall passa träd innan godisletandet.

Gick hem för Hundnapparen skulle ju komma.

Jodå, Hundnapparen kom.

Trevlig människa för jag fick en påse med utsökt godis.

När människorna hade fikat och ägnat sej åt det sedvanliga mänskliga tråkpratet så skulle jag till skogen.

 

Jag håller på och visar Hundnapparen vägen till rätt ställe i skogen.

Kan ju meddela att matte hade för en gångs skull stenkoll på mej.

 

Jag rotade fram den där handsken som jag gömde igår.

Hundnapparen visade sej vara bra på kast med fyndad handske.

 

Sen invigdes mattes ny "svampkniv".

Nu ligger alla Sprängtickor väldigt illa till.

Här försvann i alla fall två från en björk.

Det var sen det hände.

 

Titta här!

Detta är inte min bil, den skymtar i bakgrunden.

Jag har hamnat i Hundnapparens bil.

Inåg att nu var det kört, jag skulle bli hundnppad och hamna i Fjollträsk.

Hoppades på att matte skulle efterlysa mej så att alla mina kompisar i Fjollträsktrkten skulle hjälpas

åt med att frita mej.

 

Men man försöker inte hundnappa mej ostraffat inte.

Den röda bilen är Hundnapparens och den ljusgrå den tillhör polisen.

Hon blev alltså omgående haffad, jag fritagen och snälla polisen delade ut en rejäl böteslapp för försök

till hundnappning av svamphund.

Eller nä............. jag får inte ljuga.

Sanningen är att den sista bilden den är tagen innan vi gick till skogen.

Jodå, det är polisen som pratar med Hundnapparen, men de hade åsikter om att hon glömt att sätta på

sej säkerhetsbältet.

Gör man det så får man visst present av polisen, en lapp med att de vill ha massor med pengar.

Jag kom ju ur hennes bil innan hon hann köra iväg med mej, första gången onödiga kopplet haft nån nytta.

Känns skönt att vara hemma och kunna hålla koll på virrmatte och katterna och mina kompisar slipper

ju försöka frita mej.





Av Sigge Svamphund - 11 mars 2013 18:19

Tänkte ställa in min morgontoalett och matte pratade om ide och komma fram i maj.

 

Alltså detta är vidrigt!

Var tämligen fästing och myggfritt när jag skulle ut.

Men då skedde undret.

Jag träffade Nikki!!!!!!

Helt otroligt det finns i alla fall en brud kvar!

Klantmatte hade ju självklart glömt kameran hemma så jag fick inte första dejten på evigheter förevigad.

Livet kändes genast mycket lättare.

Gick hem och planerade för en massa dejter när jag skulle på långrundan.

 

Jag vet att det finns nåt här som jag ska ha.

Fick gräva länge och mycket.

 

Var väl det jag visste att jag hade rätt.

En synnerligen djupfryst handske.

Drog runt i skogen, men historien upprepar sej, inte en endaste brud inom synhåll.

 

Matte studerade björkar och hittade ännu fler såna här Sprängtickor.

Men så helt plötsligt trodde jag att hon blivit galen på riktigt.

 

Titta här vad hon gjorde!!!!!

Jag fick onödigt koppel och så satte hon fast mej i ett träd.

Ännu värre, hon försvann!!!

Blev väligt orolig, har ju hört hemska alldeles sanna historier om hundar om överges av sina ägare på

sånt här sätt.

Grät faktiskt en skvätt för jag ville inte alls sitta ensam och övergiven i skogen.

Bara tanken på att virrmatte säkert är fullt kapabel att glömma mej gjorde mej upprörd.

Men hon hittade tillbaka och tänk jag fick världens jobb med att hitta en massa gömt godis sen.

 

Fick ny energi så jag jobbade.

Var tvungen att peka med hela nosen för att matte skulle se vad jag hittat.

 

En fin sån där Sprängticka som växte alldeles vid marken istället för långt upp i björken.

Fick självklart en massa beröm.

 

Men hörrni alla mina brudar var är ni?????

Nä, inte en brud dök upp.

 

Jag föröskte få med matte nedför här,

Hon tvärvägrade och pratade bara om att hon inte hade ett dugg lust att slå ihjäl sej.

Fortsatte att dra runt i skogen.

Hittade ett bra gömställe till handsken

Gick hem och slappade.

Ut på eftermiddagsrunda.

 

Matte hämtade sin nya "svampkniv".

Det är den övre på bilden, lite skillnad mot den gamla vanliga.

Nu blir det hårda tag i skogen.

 

Den här bilden har jag fått av en Facebookvän.

Hon tror att det ser ut så här när jag bloggar.

Hm, jag använder faktiskt min dator.

Sen är det så här, om det blir alldeles tyst på bloggen i morgon så har jag blivit hundnappad.

Hon om skickade bilden ovan kommer och hälsar på.

Jag har hört ihållande rykten om att hon är ute efter att hundnappa mej.

Fundrar på om jag kanske ska resa bort i morgon eftermiddag för att vara säker på att inte hamna

i Fjollträsktrakten.

Fast matte påstår att hon kan försvara mej så jag inte behöver bli hundnappad.

Undrar om det är därför hon beställde den där enorma "svampkniven"?



Av Sigge Svamphund - 10 mars 2013 18:05

Bara att inse fakta.

Jag är den enda hunden som bor kvar i Malmköping, alla andra är spårlöst borta.

 

Kolla här, genomfartsgatan.

Alldeles övergiven, varken människor eller hundar

 

Samma sak på Heden, alldeles dött.

 

Mitt hopp stod till spårvägen.

Tomt och övergivet, fanns inte inte ett spår av nån hund.

 

Här brukar jag möta Schäfer Freja, men alldeles dött och övergivet.

 

Drog iväg in i skogen.

Är nu alla brudar borta så kanske det skulle kunna finnas nåt skoj där.

 

Den här ängen har jag inte kunnat gå över på hela vintern.

Nu gick det alldeles utmärkt för skaren var som cement.

Hade mycket att kolla efter min långa frånvaro, men allt verkade vara i sin ordning.

 

Det känns hopplöst.

Befinner mej på en av mina bra arbetsplatser.

Här nosade jag upp en massa soppar, ostonmusslingar och annat trevligt förra året.

Nu är det bara äckligt vitt.

 

Passerade hos Räv som i vanlig ordning inte visade sej.

Men Räv är nog en hon som ska ha barn fr det hade släpats rejält med löv, kvistar och annat till grytet.

Hm, undrar om de ungarna kanske vill umgås med Malmköpings ensammaste hund sen?

 

Titta!

Räv hade i alla fall inte rört min dunk, den låg precis där jag lämnade den sist.

 

Hm, undrar om den kan ligga här tills jag ska ha den nästa gång?

Efter att ha funderat en stund så kom jag fram till att den nnog ligger bra där.

 

Inte nog med alla försvunna brudar och annat som går mej emot.

Nu har vattentjuven vaknat också.

Det ska vara massor med vatten där nere, men allt var stulet.

Nåt är fel vattentjuven brukar för det mesta härja på sommaren och inte nu.

Onödig is och vattentjuv, ska allt elände drabba mej?

 

På väg hem.

Fortfarande alldeles dött och övergivet överallt.

Såg ett par människor men inga hundar nånstans.

Gick hem och deppade över alla sakers bedrövliga tillstånd.

Ut på eftermiddagsrunda, nä inga förändringar då heller.

Funderar på att dra mattes täcke över huvudet och komma fram nån annan gång.

Av Sigge Svamphund - 9 mars 2013 17:54

Alltså nu börjar jag bli riktigt orolig.

Såg inga hundar när jag gjorde min kvällstoalett.

I morse så var det samma sak på morgonrundan inte en endaste hund nånstans.

Jag var alldeles ensam ute.

När det var dags för långrunda så hade matte den goda smaken att använda min bil.

Bra för då kanske jag skulle kunna få tankarna på lite annat än alla försvunna kompisar.

Kollade noga medan vi åkte men inga hundar syntes till.

 

Blev skjutsad till skogen med Vithajssjön.

Där möter jag sällan andra hundar men sist hittade jag ju underbara spa i alla fall.

 

Det här var ju trevligt.

Hittade barmark när jag behövde uppsöka en gran.

 

Vithajssjön var fortfarade oanvändbar.

Jag behöver simma, det var flera månader sen sist!!!!!!!!!!

 

Hörru häxmatte, kan du trolla fram mitt spa?

Det är fullt med onödig is här och jag kommer inte åt vattnet.

 

Nånting luktade alldeles underbart på vägen.

Jag luktade och luktade.

 

Det är ytterst sällan som jag rullar mej i dofter, men denna var jag bara tvungen att gnida in ordentligt.

 

Tänk om jag i alla fall kunde få jobba lite.

Men ingen barmark på arbetsplatsen innebär att det inte finns några murklor heller.

 

Detta är deprimerande.

Under den här meterhöga lappmögelvallen brukar jag kunna jobba.

Har bra ställen för kantareller, Karl Johan och sånt där.

Känns som om jag kommer att vara arbetslös i flera år till.

 

Om jag går den här stigen så kommer jag till en annan av mina sjöar och ett litet hus.

Kunde inte gå stigen för djupt med lappmögel.

De som har huset åker tydligen skidor in.

Fortsatte och letade spa utan att hitta några, inget annat skoj heller.

 

Nähä, om jag går den här vägen så kommer jag till ytterligare en sjö och bra arbetsplatser.

Kanske att det skulle vara lokal vår där.

Gick inte att gå den vägen.

 

Alltså mitt hundliv är pest.

Alla mina kompisar är spårlöst borta, jag kan inte simma, inte sköta pälsen i spagropar, inte jobba som 

svamphund.

Kan egentligen inte utöva några av mina viktiga intressen.

Allt är bara vitt och kallt.

 

På väg till bilen efter de sedvanliga timmarna.

Tänk då för länge, länge sen när detta var ett superspa där jag kunde simma.

Bara vitt och kallt nu, undrar om jag kommer att kunna utnyttja denna i år?

 

Försökte träna med mitt gamla träningträd.

Gick inte, det är fastfruset!

När jag kom till min bil och skulle åka hem så sa matte att vi skulle kolla en annan väg.

 

SUCK!!!!!!

Här kommer det att ta hundra år innan jag kan gå igen.

Det ska gå att parker till höger och sen kan jag gå den vägen till Bäversjön, en bäck och en annan sjö.

Plus att långt inne i skogen finns mina engelska kompisars hus.

Nån har åkt skidor där nån gång under vintern bara.

Åkte hem, kollade noga fortfarande inga hundar ute.

Gick ut på eftermiddagsrunda, lika ensam igen inte en endaste hund fanns det.

Jag är fullkomligt övertygad om att det där hästmonstret jag såg spår av igår smällt i sej alla mina

brudar.

 

Får väl se till att matte skjutsar mej till närmaste grisöronaffär.

Med tur säljer de såna här ljus, då kan jag köpa ett gäng och drömma om de tider som flytt.

Av Sigge Svamphund - 8 mars 2013 17:58

Var inte nåt trevligt att göra morgontoalett.

 

Suddig bild, men nån har kladdat på termostaten.

Ska INTE vara så här griskallt nu.

Gick hem och slappade ett tag innan jag skulle på långrunda.

Självklart planerade jag för dejter.

Gick genom halva Malmköping och jag var tydligen enda hunden ute, såg varken snygga tikar eller några

andra.

 

Inte hade det blivit vår vid spårvägen heller.

Undrar om spårvagnarna kommer att hinna ut i år, känns som om istiden är tillbaka.

 

Visst jag har ju fattat beslutet att göra mej av med vinterpälsen men den behöver ändå inpackningar.

Hur lätt är det när spadikena ser ut så här??

 

Hittade faktiskt en rikitgt stor fläck med barmark.

Mycket trevligt, fast det var den enda jag såg idag.

Borde faktiskt vara så här överallt nu.

 

Äsch, det här går inte ens att kalla för spa.

Lite lera under tassarna bara.

Fortfarande inga hundar synliga, märkligt för jag brukar träffa en eller annan där.

 

Jag ansåg att vi skulle gå här.

Skitmatte vägrade för hon sjönk till knäna igen.

Du får vänta med den här vägen till det blir barmark, undrar jag om det nånsin blir det överallt.

 

Tänkte gå till min nästan sjö uppe i skogen men det var inte framkomligt dit.

Bestämde mej för att ta en sväng på den här vägen istället, brukar vara bra spa där.

 

Nähä, inte ens spadiket var tillgängligt.

 

Nå korkade människa hade kastat en soppåse där.

Ska inte ligga skräp i mina spadiken så jag städade.

Fortfarande inte en hund i sikte.

 


Synnerligen otrevlig upptäckt.

Det har varit ett hästmonster på fria hovar där.

Blev genast orolig, tänk om jag är enda överlevande hunden?

Hästmonstret kanske har slukat Schäfer Freja, Siri, Färghandels Vilma, Nikki, Gizmo, Whippet Scilla, Ziva,

Boxer Coffy och alla andra mina brudar.

Usch detta känns inte alls bra.

 

Alldeles ensam och övergiven, hade bara den här efterhängsna typen med mej.

Känns som min tvilling eller nåt sånt.

 

Fick den stora äran att passa hela kakfabriken i två minuter medan matte handlade nåt.

Gick hemåt, fortfarande alldeles övergivet, inte endaste hund.

 

Trodde att de plogat fram Heden för att skynda på den försvunna våren.

Tydligen inte, de ska visst träna fotboll där.

Ska nog gå dit och stjäla bollarna tror jag.

Gick hem och slappade.

Var ute på eftermiddagsrunda, fortfarande fanns det inte en endaste hund att umgås med.

Är fullt och fast övertygad om att jag numer är Malmköpings enda hund och att alla andra slutat som

mat till hästmonstret.


Presentation

Fråga mig

52 besvarade frågor

Min gästbok

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2013 >>>

Besöksstatistik

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS


Skapa flashcards