Som ni nog förstår av rubriken så är det sorg i detta hus.
Dagen började alldeles som vanligt.
När jag skulle göra morgontoalett åkte jag till bilveterinären, hämtade min friska bil och lämnade
mattes mammas bil utan att lyckas trassla till det med nycklar och bilar.
Hemma var allt frid.
Slappade medan matte fixade diverse tråk.
Skulle ut på min långrunda och allt var fridfullt.
Precis innan jag skulle gå ut så såg både jag och matte hur Askur och Kattvalps Balder gick på lådan
tillsammans.
Kattvalps Balder är lite fånig, han vill helst ha sällskap så han passar alltid på när nån annan är på
lådan.
De har flera lådor men han tränger sej alltid ner bredvid den som nyttjar en låda.
Gick ut, tog en runda som jag inte gått på ganska länge.
Ägnade mej åt mina valiga hundgöromål och en del annat (alla bilder är kvar i kameran)
Kom hem efter 2,5 timmar och allt blev fel och kaos.
Mitt på golvet i vardagsrummet låg Askur med benen spretande åt alla håll.
Såg ut om om han busat och trillat platt.
Men det var i så fall det allra sista han gjorde för han hade vandrat över regnbågsbron.
Frisk och pigg ett par timmar tidigare och nu borta.
Fina underbara Askur som bara ville alla väl.
En sak vet både jag och matte att alla kattvalpar på andra sidan regbågsbron har fått den allra bästa
mamma/pappa de bara kan önska sej.
En av de första bilderna på Askur.
Han är ungefär 10 veckor och dagen innan bilden togs så hade matte räddat honom från att mista huvudet
eftersom ingen ville ha honom.
Jag och Askur blev snabbt riktiga kompisar och hade skoj tillsammans.
Så visade Askur att han ville ha en kattkompis, gamla Paddis ställde inte riktigt upp på alla hans idéer.
Kattvalps Freja flyttade hit.
Askur förvandlades från kasterade hankatt till den mest ömsinta kattmamma man bara kan tänka sej.
Som han pysslade med Freja och blev näst intill hysterisk om hon inte omgående svarade på hans
lockande.
Freja var has barn och det var knappt att jag fick hälsa på henne.
De gick ett tag under namnet Ler och Långhalm eftersom de alltid var tillsammans och Askur fortsatte
att vara hennes mamma/pappa trots att hon blev vuxen.
Så kom den där augustidagen när jag och matte fick veta att Sagostigens ägare hittat en liten, liten
alldeles övergiven kattvalp på sin gård.
Här möts Askur och Kattvalps Balder för allra första gången.
Balder var förtvivlad och bara skrek efter sin mamma, men Askur bestämde sej omgående för att han skulle
bli hans nya mamma.
Bättre "mamma" än Askur kunde han inte få, han tvättade och pysslade och behandlade Kattvalps Balder som
om han själv hade fött honom.
En mycket vanlig syn.
Kattvalps Balder gosar in sej hos sin älskade mamma/pappa Askur.
Många gånger så låg Askur, Freja och Balder tillsammans i en stor hög, de gick under namnet Asaligan
eftersom alla har namn efter asagudarna
Nu är det som tomt och så tyst här, ingen Askur som kurrar och pratar för att hitta de andra två eller
spinnande kastar sej på rygg i mattes knä.
Vad som hände och varför Askur skulle över regnbågsbrón nu det får vi aldrig veta.
Matte tror att antingen fick han en stroke eller så la hjärtat av.
Så fruktansvärt orättvist, han hann inte ens fylla 3 år innan hans liv var över.
Freja och Kattvalp Balder de bara ligger och ser deprimerade ut, jag har letat och saknar min underbara
kattkompis.
Askur har fått sin grav bredvid Hittekisse Liv i den vackra skogen med porlade bäckar och där marken
om ett par månader kommer att täckas med vårblommor.
Enda makten som just nu är på mattes sida är den som bestämt att i skogen där är marken mjuk och
utan tjäle.
Saknaden är enorm här och matte tror hon kommer att vara förföljd av sorger resten av livet.
Om ett tag då kommer säkert bara alla ljusa minnen av Askur att finnas kvar hos oss och en dag
i framtiden så kanske nån övergiven kisse vill bo här.
Hela Asaligan samlad Freja, Balder och Askur.
Imma
8 januari 2013 18:21
Vi beklagar verkligen sorgen och tänker på er alla! Så sorgligt att komma hem och hitta en av sina pälsklingar död... matte säger att det är hennes värsta fasa. Men vi hoppas att det gick fort, så att han inte hann fatta något förrän han stod vid Regnbågsbron.
Sänder massor av tröstkurr och kramar!
Hederstass från Imma, abbemissa, och resten av klostergänget.
http://klosterkatterna.blogspot.com
Siri o Saga
8 januari 2013 18:40
Kära vänner både 2o4 fota vad skall man säga när strupen snörs ihop och tårarna droppar.Vi hoppas att Askur bara fick somna fort och kvickt för då är han snabbt vid regnbågsbron ....
Varmkramar från oss alla i familjen.
Wikki
8 januari 2013 19:17
Varmaste TröstTassKramar från oss alla! Ibland händer det oväntade - men Askur kommer nog att vaka väl över er, det tror jag. Och fortsätta leka med Balder! NosPuss Wikki
http://metrobloggen.se/wikipedia
Eva H
8 januari 2013 19:44
Jag har gått omkring här hela eftermiddagen och varit så ini bomben ARG!
Arg på att du skulle drabbas igen!
Arg för att Askur är TREDJE katten på mindre än ett år som jag "känner" (kände ju kattgrannens Lukas väldigt väl, bloggvännens bara läst om) som dör redan i 3 års åldern.
Och nu blir jag så rörd av det du skriver, han var en så härlig katt. Det lös igenom ända hit.
Det är inte juste!
Massor av kramar till er alla härifrån!
http://fyrfotingar.blogspot.se
Berit Elisabet
8 januari 2013 19:51
Oooh, när jag såg rubriken flimra förbi högg det till i hjärtat -
*det kan inte vara sant!!??*
Men det är det ju.
Finaste, vackraste och mest fantastiska mamma/pappa Askur!!
Så lite man vet!
Nu har ni stor sorg, och jag förstår att de fyrbenta letar och är väldigt konfunderade.
Fortfarande, efter nästan en månad är åtminstone Kasper fortfarande förvirrad här.
Jag tycker så synd om er, ni fick ju inte ens tid att förbereda er på tanken och möjligheten.
Och bilden av Askur och Balder vid deras första möte - nu rinner mina tårar igen... En sådan fantastisk katt han var!!
Tänker på er! Mycket.
http://beritelisabet.blogspot.se
vi i pörtet
8 januari 2013 19:58
Usch Helena, tårarna bara rinner...finner inte ord. Allt har en mening sägs det , men det vete sjutton!
Styrkekramar från pörtet
http://paulaz.se
Alice
8 januari 2013 21:52
De allra varmaste nosbuffarna och tasskramarna till er alla!
Vi finner inte heller några ord men vi tänker på er! *tårar på nosen* Vår Wilma tassade över bron i nov men hon hade varit dålig länge, jag kan inte ens föreställa mig hur det känns att hitta sin pälskling död när man kommer hem efter en promenad.
Massor av styrkekramar från matte!
*nosbuffar*
Kjelle Bus
8 januari 2013 22:36
Sänder tassklappar och kramizar i massor till er !
Fy jam så hemskt det måste varit att komma hem och hitta Askur död :(
Är säker på att han har det bra däruppe vid Regnbågsbron !
http://kjellebus.blogspot.com
Kattson
8 januari 2013 23:24
Vi delar mattes och de andra katternas sorg över Askur. Det verkar som om det gick väldigt fort och vi hoppas att Askur bara somnade in utan att ha ont nånstans. En tröst är att han hann ge så mycket under sitt alldeles för korta liv.
Robert Graf
9 januari 2013 06:59
Beklagar Sorgen. Han såg så fin & söt ut synd han ska gå den vägen så tidigt lider verkligen med er
TT
9 januari 2013 13:42
Men oj vilken fin men sorglig historia!!
Vår lillkatt Sigge mådde inte bra imorse, ville inte äta och gick mest och pep så jag ville egentligen inte åka till jobbet... nu blev jag ännu oroligare.
Bevara alla fina minnen av Askur, han har det säkert bra men det är tungt för er.
Titti Melender
http://tyratok.blogg.se
Elisabet, sekr
9 januari 2013 18:10
Ojoj, så sorgligt, tårarna rinner. Kände honom ju endast genom bloggen men han verkar ha varit en väldigt speciell katt (som alla naturligtvis).
Har själv varit med om något liknande men då gällde det min hund, vilken chock att komma hem. Förstår att ni sörjer djupt. Hoppas att ni om inte alltför lång tid kan minnas alla underbara stunder med honom och kan glädjas åt det.
Sänder massor av tröstspinning och kramar!
Hederstassar
Mats och Stig
Gunilla och Frasse
9 januari 2013 21:59
Vi såg inte detta förrän i dag och blev alldeles bestörta. En ung och stark katt som bara plötsligt är borta - varför ska det hända, vad är det för mening med det? Det känns som ett sådant slöseri med goda krafter. För Askur var ju verkligen god, det förstår man när man läser era kärleksfulla rader. Det måste ha varit en förfärlig chock för er, och det kommer nog att ta tid att bearbeta sorgen. Men ni har fått förmånen att vara nära en väldigt fin och speciell katt, och den vetskapen tror vi kommer att hjälpa er genom sorgeprocessen.
Vi skickar mängder av tröstande kramar och klappar <3
http://gunillaofrasse.allas.se