Matte fortsatte att vara virrig i går.

Visst minneskortet hamnade i kameran igen men så skulle jag ut på sista rundan.

Matte tog på sej en massa kläder och tog mitt onödiga koppel och öppnade dörren, inte ett ljud om att jag skulle komma inte.

Men jag smög bakom henne, vid porten tittade hon på det tomma kopplet, stirrade sen på mej och funderade på varför inte jag var kopplad!

Om nu inte jag varit uppmärksam och hängt på så hade hon antagligen försökt rasta kopplet!

SUCK!

När jag vaknade idag så var det kallt, faktiskt kallaste dagen på hela vinern med nästan 12 minusgrader.

Skulle som vanligt till skogen.

Ingen kan väl tro att det är så kallt, det ser ju ut som en vårdag med strålande sol.

Inte är det en massa lappmögel heller.

Skönt att kunna gå precis där det passar mej.

Längre bort i skogen där var det minsann lokal vinter.

Eller egentligen inte för det där vita är konstgjort.

Kolla snökanonerna, undrar om det kommer att finnas nåt vatten kvar i min sjö när de är klara.

De stackars träden som står ivägen blir alldeles fulla med "snö" som är lika hård som cement.

Som den här stackars tallen, nånstans under allt det vita så ska det finnas tallbarr.

Kommer nog att ta lång tid för den att tina fram igen.

Tröttnade ganska omgående på "snön" och drog vidare i skogen. 

Skönt att vara på snöfria ställen.

Hittade en bra pinne, men den övergav jag ganska snabbt för matte sa åt mej att leta.

Tänk jag hittade min boll!

Var alldeles tvärsöker på att den var hemma så jag tror matte vet nåt om hur den hamnade i skogen.

Ibland har jag tur!

För helt plötsligt kom Färghandels Vilma rusande, har inte dejtat henne på länge.

Fast hon skulle först dejta mattes godisficka.

Väldigt suddig bild, men den enda där vi fastnade tillsammans.

Färghandels Vilma försökte hela tiden sno min boll.

Undrar varför alla brudar är så tjuvaktiga?

Jag är ju gentlehund så hon fick faktiskt låna den en stund.

Vilma var mycket belåten.

Sen var det tyvärr dags att skiljas åt.

Jag fortsatte i skogen, busade med bollen och andra viktiga saker.

Fårskallarna har så mycket päls så de lär väl inte frysa i alla fall.

Såna bryr jag mej för övrigt inte om, de äter inte hundar.

Jag har inte ens hittat en spagrop men min päls är full med rimfrost bara av att jag andas.

Fast det kändes inte kallt eftersom det var sol och alldeles vindstilla.

Passerade nedanför skidbacken.

Undrar om de lyckas få snö i hela före midsommar med den här takten?

För övrigt så sa matte att det var sista gången på väldigt länge som vi ska gå precis där.

Nedan för backen så är det bara blankis överallt, så vi gick i backen istället.

Tyvärr missade matte att ta bild när vi passerat alldeles för nära en sån där snökanon.

Jag var alldeles vit hela jag, men det trillade av snabbt som tur var.

Gick hem och slappade, sen har jag mest ägnat mej åt ingenting.

Men jag har lyssant på ett telefonsamtal som lät lovande, tror att det blir dejt imorgon igen.