Kampen är över och förlorad.
I dag 16.30 så drog Hittekisse Liv sitt sista andetag i famnen på matte.
I morse så hälsade hon på matte med ett jam och fick frukost som hon åt.
Så kollade vi mina kommentarer och läste.Katten Wikki hade ett så fint namnförslag Liv.
Å, sa matte tänk vad det passar bra på katten som kämpat så för sitt liv och bett om hjälp.
Tillbaka till Hittekisse och frågade om hon kunde tänka sej att heta Liv.
Mjau sa hon precis som hon bestämde att det skulle passa henne.
Jag gick ut på min långrunda.
Då träffade vi en av de personer som faktiskt sett henne inna vi hittade henne.
Matte talade om att det är en daglig kamp, men att kisse hade livsvilja och vi kämpade hårt på alla sätt.
Plus en upplysning om att om NÅGON reagerat på den magra utsvultna katten tidigare så hade chanserna
varit bättre.
Ja men det är ju BARA en katt!
Ungefär där och då fick matte kolsvarta ögon och började väsa, då ska man hålla sej undan.
Det finns inget bara en katt, hund, kanin, marsvin, fågel, människa eller vad det än är.
Allt liv ska respekteras något annat existerar inte i mattes värld.
Jag gick min långrunda, matte orkar inte ladda upp bilder från den och jag ägnade mej mest åt spaande,
greja med en av mina gömda handskar och vanliga hundgöromål.
Gick hem, matte grejade med kisse Liv och pratade för mycket i sina telefone.
Var ute på eftermiddagsrunda i hälsovådligt regn.
Hemma igen så tog matte upp Liv i famnen eftersom hon jamade efter sällskap.
Ett par minuter senare så hade hon tagit sitt sista andetag och vandrat över regnbågsbron till världen
utan kyla, svält och hunger.
Sin sista tid i livet slapp hon i alla fall vara hungrig och törstig och frysa.
Hon behövde inte ens vara ensam när hon dog, vilket känns bra för matte.
Men som vi kämpat tillsammans med denna underbara kisse som visade sådan tacksamhet över att få
vara inne i värmen med allt en katt behöver.
I morgon ska vi till Eskilstuna och låna mattes mammas bil och sedan ska Liv begravas på en vacker plats i
skogen.
Där blir marken alltid täckt av vårblommor vid denna tid.
Lilla underbara kisse som satte outplånliga spår hos oss.
Ann-Margret & Vinja
13 april 2012 18:36
Men usch vad tråkigt att inte hittekissen Liv klarade sig :( Fast det var kanske inte så konstigt egentligen eftersom hon inte fått mat på så länge innan matten hittade henne.
Skönt i alla fall att hon fick några sista bra dagar hemma hos dig och matten o att hon slapp ta sitt sista andetag i ensamhet.
Fint att matten ska begrava henne på ett fint ställe med en massa vackra vårblommor.
Kram
http://heratorpetsvinja.minwebbplats.se
Kasper
13 april 2012 18:54
Här sitter matte tårögd och ledsen. Men tänker samtidigt att Hittekisse Liv ändå fick en sista fin tid, att hon till sist fick känna värme och gemenskap och kärlek. Och hon slapp att dö ensam och övergiven.
Så här är det med djur - de ger oss så mycken glädje och de ger oss sorg när vi mister dem.
Älskade djur i våra hjärtan - de blir fler och fler, vartefter åren går.
Vi tänker på dig, Helena!
http://kasperian2.blogspot.se
vi i pörtet
13 april 2012 19:22
Här sitter vi i pörtet och gråter över vår orättvisa dumma värld där vi inte tar bättre hand om varandra!
Kramar
http://paulaz.se
Gunilla
13 april 2012 19:44
Kära vän så tråkigt, att LIV inte klarade sig, efter att ni båda kunde hjälpa kissen till ett bra liv.
MEN tur iaf att kissen inte behövde dö ensam.
Stackars liten.
Kissen som har haft det så bra hos er sista tiden av sitt liv.
Tänker på er.
Många kattkramar till er båda.
http://gunillaskatter.blogg.se
Rebellen
13 april 2012 19:45
*tårar* beklagar sorgen, ni var dem finaste hon kunde mött och ni gav henne det hon aldrig tidigare fått och det kommer hon alltid bära med sig, även på andra sidan regnbågen. Hon kommer vaka över er och följa er och heja på er och senare kommer ni nog mötas igen då ni varit hennes änglar. Nosgos och Tröstbuffar
http://skyggisfamiljen.blogspot.com
Eva H
13 april 2012 19:58
Så synd!
Men som andra säger så är det härligt att veta att hon hade det så väldigt, väldigt bra hos er!
Hon måste ju också ha känt din omtanke när hon ber om din famn och så bara somnar. Faktiskt en fin död tycker jag, när det nu var så det blev. Men kymigt!
(Behöver du hjälp att slå de där människorna så hojta bara... Jag blir så arg att jag darrar när jag läste det!)
http://fyrfotingar.blogspot.com
Lena
13 april 2012 21:18
Bara en katt? Men vilken katt, Lilla Liv, så vacker, klok och till sist älskad.
Tänk om hon gett upp tidigare, bett om och fått hjälp. Sörjer med dig och din matte, som kämpade förgäves mot döden i hennes kropp.
Gunilla och Frasse
13 april 2012 21:51
Åh, så sorgligt att det skulle sluta så här. Fina Liv, som hon kämpade. Och som ni kämpade! Ni gjorde allt man kan göra, men ibland räcker inte ens det. Men en sak kan ingen ta ifrån er och Liv: Ni gjorde hennes sista tid i livet till en väldigt fin och vacker tid. I stället för att dö ensam ute i kylan fick hon lämnta livet i mattes famn, och känna kärleken in i det sista <3
Kramar och tassklappar
http://gunillaofrasse.allas.se
Pelle
13 april 2012 22:07
Sorgligt men nästan väntat.Kroppen slutar att fungera när den inte får mat på länge. Hon slapp vara ute i kalla, blöta våren i alla fall när hon somnade in. Hoppas de som sett henne förut men inte gjort något för att hjälpa skäms.
Tack Helena för att du gav henne värme och omtanke den sista tiden.
http://pellepressar.wordpress.com
Dubbelörnen
13 april 2012 22:18
Vilken fantastisk matte du har! Hon är värd alla guldstjärnor som finns o än mer!
Blir tårögd av inläggen o samtidigt så glad att någon har ork o tid att ge all den tid som krävs för detta.
Sigge, du har en himla tur att ha denna denna matte till just DIN matte... :D
Stor kram till er båda - Ni är båda bara allra bäst!
http://karljohansgarden.blogspot.com
Siri o saga
13 april 2012 22:23
Älskade vänner vi gråyer ylar och jamar för att det är så orättvist ibland.
Vi är ändå tacksamma för att Liv fick några fina dagar på slutet hos er.
Varm kramar till er båda
Annkristin
13 april 2012 22:50
Om jag visste att det hjälpte så skulle jag nedkalla alla onda makter som finns över dom som säger:DET ÄR JU BARA EN KATT
Malin
13 april 2012 23:28
Åh vad sorgligt att läsa att Liv´s liv inte längre lyser , men nu lyser hon som en stjärna istället uppe på himmelen!
Skönt att hon slapp vara själv!
Stor eloge till dig Sigge, din matte och alla inblandade som verkligen gjorde allt ni kunde, önskar det fanns många fler som ni!
Hoppas ni får en bra helg!
kramar
http://starchild88.bloggplatsen.se
Gunbritt (Giahs matte)
14 april 2012 00:15
KRAMAR I MASSOR till Helena och Sigge!!! Ni gav hittekisse Liv ett bra och tryggt slut <3 Hon har berört er och oss som följt kampen för hennes liv, En ny stjärna som lyser för oss och finns med i tankarna...
Förhoppningsvis kanske hennes öde påverkar någon, att tänker till, innan "dom" överger ett djur. En katt, hund eller annat djur som människor skaffar och sköter om klarar sig INTE ute själv när dom överges!!! Dom förstår inte varför den dom älskar trofast sviker!!! Dom vet ej hur man skaffar mat och skydd mot kylan!!!
Ni är värda en guldstjärna för att åtminstonets denna kisse fick kärlek igen innan slutet
Liv har berört många tack vare er blogg :)
http://www.belgarhuset.com
Katarina Uggla
14 april 2012 12:31
Jag blir så tagen av detta! Men som redan skrivits många gånger här - så skönt ändå för henne att få möjligheten att krypa upp i knät, gosa ner sig, känna värmen och få klappar med en mätt mage - för att sedan glida iväg in i evigheten. En finare gåva går inte att ge till en utsvulten, ensam katt!!
http://misscurlysue.blogg.se
Mary
14 april 2012 17:51
Hittade Er blogg genom att det var länkat att ni tagit hand om en liten behövande katt. Så ledsamt att slutet blev såhär. Men sååå fint det ni gjorde för lilla Liv, verkligen jättefint !!
Kommer fortsätta läsa er blogg som förövrigt är den första hundblogg jag någonsin läst.
http://justinlife.bloggplatsen.se