Jag hade mycket väl kunnat tänka mej en bra upptagen dag även idag.

Men den turen hade jag inte.

Inget åka nånstans blev det.

Så är det bara de plogade ställena som går att komma fram på.

Tråkrundor!

Vid sjön så såg jag människor och något märkligt.

Ville kolla men närmaste vägen är ju oframkomlig.

Här funkar det.

Plogat och lätt att komma fram.

På isen är det en pump och en lång slang.

Under vita eländet är det en massa vatten innan det blir is,

De håller på och pumpar bort vattnet från isen.

På lördag ska de ju ordna trevliga simbassänger till mej när de tar upp is och så är det världspremiär för

den där strykjärnscurlingen.

Fast just nu är det synnerligen osäkert om det blir nåt av eftersom isen dessutom är dålig.

Gick tillbaka och försökte roa mej med en vägkon, gick inte.

Jag håll på att fastna.

Spårvägen verkar fortfarande vara stulen.

Försökte pinka fram den.

Bara att inse att det inte funkade.

Fastnade i lappmöglet.

Befinner mej på Vilda grisvägen.

Nånstans där nere så hör jag hur det rinner vatten i bäcken.

Omöjligt att komma dit, knappt att jag lyckades se den.

Om det varit trevlig barmark så hade jag kunnat gå in här och gått en bra runda i skogen.

Går inte att komma in i skogen.

Min lilla, lilla spabäck kom jag i alla fall åt.

Får väl vara glad för det lilla i dessa fulvintertider.

Men det var ett elände att ta sej upp på vägen igen.

Tur att jag är en vältränad hund.

Den där bra granen jag hittade för några dagar sedan var fortfarande användbar.

Slapp alltså förstoppning idag.

Det är inte lätt att vara granbeoende hund när det är så här vidrigt.

Finns nästan inga användbara granar längre.

Vände och bestämde att jag skulle kolla Dunkvägen som var plogad..

Hörru matte, jag tror jag har hittat den där typen Kung Bore.

Började genast sjunga hundarnas kampsång.

Jo då där ligger han och flinar eländet.

Han bör somna omgående och aldrig mer vakna eller hålla sej norr om Mälaren i alla fall.

Om jag går in mellan granarna och en bit in i skogen så har jag mina älskade dunkar gömda.

Dunkbus livar alltid upp tillvaron.

Äsch!!

Undrar om jag kan greja med dom innan det blir höst?

Kom bara över drivan sen höll jag på att drunkna.

Hundlivet är pest när jag inte kan gå som jag vill.

Skulle gå hem.

Då började det komma en massa mera vitt äckel.

Sol, blåst och plusgrader tack så livet blir normalt igen.

Jag har faktiskt massor med viktiga saker att göra i mina skogar.

Hörru matte, det är möjligen inte så att du behöver till Tråkapoteket eller så.

Tänkte att Siris kylskåp finns ju bakom en snödriva.

Nähä, den turen hade jag inte.

Gick hem till tråkhemma.

Eftermiddagen så hälsade jag på i Prylaffären och fick godis och inventerade pinnar i Pinnaffären.

Träffade några av alla mina bästa människovänner också.