Hundlivet är pest just nu.

När jag gjorde morgontoalett var det 4 minus och så kom det ett fint svampvattennedfall.

Jag märkte inte så mycket men enligt matte var det väldigt halkigt.

Var inne och slappade en stund.

Skulle på min längre runda och åka nånstans var inte att tänka på, matte totalvägrade att ens

titta på min bil.

Jaha, det lär ta sin lilla tid innan nån människa kan sitta på denna bänk igen.

Den är alldeles begravd under en massa vitt äckel.

Lappmöglet faller och ingen kan tro att det normalt ska finnas en massa spårvagnar här.

Titta här, nu börjar det vara rejäla bekymmer.

Eländet når mej över magen, stackars alla mina mindre kompisar de lär drunkna.

Hittade i alla fall en stig genom skogen där det gick att komma fram.

Får vara glad för det lilla just nu.

Gäller att tala om att ALLA granar är mina.

Börjar vara kris med såna nu och jag täänker inte drabbas av kronisk förstoppning och skitmatte vägrar

att skjutsa mej till Gröna männenskogen och vinterdasset varje dag.

Hon tänker inte skjutsa dit mej alls eftersom vägen lär vara urusel.

Ska jag behöva vänta på dej i flera år?

Vadå djupt lappmögel och halt under?

Jag sprang ner, det kan du eländiga människa också göra.

Fick vänta i många evigheter innan hon hade tagit sej ner utan lappmögelrullningar.

Tänkte att jag skulle, men tydligen inte.

Fastnade i vallen och gav upp alla försök att hitta det där trevliga spadiket som egentligen borde finnas där.

Jag VET att det ska finnas vatten här.

Tänkte inte ge upp så jag grävde och grävde.

Det finns ingen svamphund i hela världen som det är så synd om som mej.

Alla mina trevliga göromål har lappmöglet förstört.

Kan inte ens sköta min päls på bra sätt, inte kommer jag fram i mina skogar heller livet är eländigt.

När jag närmade mej villagatorna så hade jag tur och hittade en stig.

Detta är ett mycket bra sätt att få korkade människor att begripa att när jag nu lyckats hitta en

rödlistad pinne så ska den kastas.

Bara att lägga den så hon antingen tar upp den eller snubblar och lappmögelrullar.

Hamande i alla fall på gatorna till slut.

Kunde vara utan onödiga kopplet en stund men sen drabbades jag.

Rundade kakfabriken.

Nä ingen kakservering till sugen hund inte och matte vägrade gå in och handla åt mej.

Så höll jag på att förvandlas till blondin igen.

Min päls mår inte alls bra av detta.

Gick till hembygdsgården också.

Matte var tvungen att köpa mer tjära så hon kan tillverka en massa tjärljus.

Träffade i alla fall trevliga människor att umgås med.

Gick hem och slappade.

Var ute på eftermiddagsrunda.

Träffade en del människor som jag känner och lyckades busa med Pinnaffärens människovalpar.

Ute vräker just nu lappmöglet ner.

Fast matte säjer att vi ska avvakta med idet för det utlovas trevliga plusgrader och tö.

Kanske kan bli ordning på tillvaron igen med tur.