Detta har varit en hård dag som ännu inte är slut.

Efter min morgontoalett så var det dags att åka till campingen.

Medan jag vä'ntade på mina skånska gäster så passade jag på att jobba lite.

Nosade upp lite svart trupetsvamp och under natten hade det kommit några

Stolta fjällskivlingar också.

Sen stoppades alla in i bilarna och så åkte vi motdagens utvalda skogar.

Väl i den utvalda skogen så var det bara att börja jobba.

Här har jag visat delar av den skånska flocken en del rödgul trumpetsvamp.

Bra då var de sysselsatta.

Klantmatte sysselsatte sej hon också.

Detta är mattes stövel utan matte i.

Hon trampade ner i ett hål, stöveln fastnade och matte trillade baklänges när

hon försökte få loss den.

Tur att hon gjorde det i avskildhet så jag slapp skämmas inför mina besökare.

Ser ni hunden som helt plötsligt fanns i mossen?

Den måste ha vistats där väldigt länge så mossig som den är.

Människorna plockade och plockade.

Till slut var det samling för fika.

Här är hela skånska flocken.

Viveka, Britt Snygg Saika, Peter och Ylva.

Jag hamnade visst också med på ett hörn.

Eftersom jag jobbat hårt var det gott med macka.

Tar mycket energi att jobba hårt.

Dagens samlade skörd.

Skåningarna påstår att min sörmlänska svamp är mycket större än den skånska.

I alla fall skyller de på det när de har svårt att se den.

I korgarna är det till övervägande delen rödgula trumpetsvampar.

Efter avslutat fika så hade människorna bestämt nåt.

Jag hamnade i min bil igen, först trodde jag att jag skulle hem men så illa var det

inte.

Hamnade i nästa skog.

Självklart hade jag en massa att berätta om den för Snygg Saika.

Självklart jobbade jag.

Här har jag visat kantareller för människorna.

Dewt var hit vi skulle till den där alldeles unika stenbryggan.

Finns ju bara denna i Sverige och ytterst få kända i hela världen.

Är skåningar i Sörmland måste de ju få se våra unika grejer.

Vid stenbryggan så passade människorna på att sitta och slappa en stund.

Äsch, det är dålig uthållighet på människosläktet.

Jag gick och badade i den närbelägna sjön.

Mycket viktigt efter allt slit.

På väg tillbaka och Snygg Saika ser ut som om hon längtar till sin bil.

Jag däremot så till att Viveka fick mer sörmlänska trattkantareller.

Det går utmärkt att använda mindre spagropar som vattenskål också.

Sen var det in i min bil och åka hemåt.

Kolla vilka läbbiga saker som dörk upp efter vägen!

Jag bestämde mej för att såna där saker, heter strutsar enligt matte, äter

svarta svamphundar.

Skällde alltså ut doim rejält så de inte skulle få för sej att anfalla min bil.

Nu är jag hemma och matte håller på och fixar middagen.

Snart kommer skånska flocken med Snygg Saika i spetsen hit och äter mat.