Idag skulle jag ju vara "bombhund".

Var alltså i Bäverbäcksskogen, både jag och matte finkammade området där bombmurklorna visade sej förra året.

Nä inte en endaste liten bomb synlig idag heller.

Så här ser de ut de sällsynta rödlistade svamparna.

Om någon av alla mina besökare skulle snubbla på såna i skogen så kontakta er

Skogsstyrelse.

Ett fynd av såna skyddar skog från avverkning eftersom de växer i gammal granskog

gärna i mossig och stening terräng.

Finns de så kan det även finnas andra skyddsvärda arter i samma område.

Bäverbäcken  menar  Bäverälven är fortfarande förbjudet område för mej.

Detta var det närmaste jag kom, lite spaande i kanten på översvämmningen.

Dags att vattnet slutar vara så strömt så jag kan simma i den.

Hade i alla fall tur med vattenkannan i två sekunder.

Den hade blåst ner till min glädje och mattes fasa.

Skitmatte har hängt upp den igen så jag inte når den.

För en vecka sen gick det inte att gå här eftersom snön fortfarande var flera

decimeter djup.

Nu var det knappt en decimeter kvar så vi tog oss fram.

För övrigt så blev det barmark igen efter ett tag.

Utnyttjade självklart några miljoner med trevliga spagropar, jobbade lite och hittade

några nyfödda murkelvalpar.

Till slut så var jag här vid Pilati sjö, etappgräns för min och mattes etapp.

Skitsjö!

Jag trodde jag skulle provsimma den men onödiga isen hade inte fattat att den

ska vara försvunnen nu.

I ren frustration över uteblivna bad så flisade jag upp ett gammalt träd.

Jag tyckte att vi skulle fortsätta till fikaberget vid Gårmossen och röja bort

alla grenar och annat som kyrkan dumpat på leden.

Tyckte inte matte, inte idag blir för långt och vi har inget fika med oss.

Då kunde hon väl ha sett till att ta med mackor till mej då!

Hörde bara dåliga ursäkter om att ska vi slita med röjning så måste matte ha nåt med

att äta för annars riskerar jag en dålig matte pga för lågt blodsocker.

Kan bli lite jobbigt långt bort i skogen.

Jobbade som fyrbent etappledare också.

Irriterande små träd som hängde ner och var ivägen.

Den som sköter den delen av etappen slipper i alla fall lite jobb efter mitt slit.

På väg tillbaka så kollade jag den skumma godismojjen.

Jodå, den bar frukt i form av blodpudding idag.

Mycket trevligt.

Gissa vad jag pysslar med?

Nä, jag varken gräver efter sork eller har hittat ett nytt rör.

Det rinner vatten där och jag gör skuminpackning av ansiktet.

Hemma igen så hittade matte årets första fästing på mej.

Så nu blir det vitlöksolja på maten.

Halsband med vidriga nervgifter kommer inte in här.

Finns enkla naturliga saker att ta till i stället.

Sen har jag slappat medan matte lånat min dator.

Vackert eller??????

Så här ser det ut överallt där kyrkeländet äger skog.

Om ni orkar läsa så här nedanför finns det ett mail som matte idag har skickat

till ansvariga i de två stift som äger skog här.

Bilden ovan är en av de som hon bifogat.

Ska bli mycket spännade att se om de bemödar sej om att svara och vad svaren i så fall blir.

Till Torbjörn Jarl Strängnäs stift och Daniel Ersson Västerås stift

Skriver till er med anledning av den omfattande skogsskövling som pågår i skogarna runt Hälleforsnäs.

Då det är Strängnäs och Västerås stift som äger de aktuella områdena så hoppas jag att ni är rätt personer att vända sig till.

Med den takt ni håller på avverkningen så finns snart inget kvar av det som varit vackra gamla skogar.

Naturvärden som aldrig kan återfås förstörs, djur och växtliv påverkas negativt, flera av Sörmlandsledens vandringsetapper går genom era skogar och inte heller där tas hänsyn.

På flera ställen är etapper delvis nästan oframkomliga på grund av er avverkning.

I Hälleforsnäs , där jag bor, har det avverkats inpå samhället och sjön Bruksdammen.

Ett område som används av många ortsbor för en stunds skogsvandring och naturupplevelse, men nu ett stort fult hygge.

När jag läser på nätet så skrivs det på många ställen om den miljöhänsyn som Svenska kyrkan påstår sig bedriva.

Bland annat uppmanas anställda att tänka på miljön genom sopsortering, energibesparingar med mera detta för att citat ”Vi ska vara rädda om Guds skapelse naturen” slut citat.

Samtidigt skövlar ni er skog utan några som helst hänsyn, det känns mycket motsägelsefullt.

När jag läste på Västerås stift hemsida så hittade jag följande om skogsbruket

Citat

”Vidmakthåller och vid behov återskapar ekosystemens produktionsförmåga, fundamentala ekologiska processer och biologisk mångfald.

Respekterar lokalbefolkningens kultur och hävdvunna rättigheter, beaktar värden som vilt, svamp, bär, fiske och rekreation”

Slut citat.

När man ser vad som händer med de skogar ni äger så känns ovanstående som ett stort skämt.

Naturen är för all framtid förstörd och även gamla kulturminnen så som kolbottnar, kolarkojsruiner, lämningar efter torp med mera.

Ser ni bara skogen som en penningresurs och struntar helt i miljön?

Ni äger delar av det ganska nybildade naturreservatet Rosmossen i Lilla Malma församling.

Jag blev både bestört och ledsen då jag upptäckte hur ni avverkat inpå reservatsgränsen.

I reservatet finns det mängder med skyddsvärda arter, hur påverkas de av att ni avverkar precis inpå?

Tyvärr syns samma förfarande på andra ställen, avverkat inpå biotopskydd med mera.

Svenska kyrkan är landets största privata skogsägare, borde ni då inte kunna ta mer hänsyn.

Det säjs att Svenska kyrkan tappar fler och fler medlemmar.

Hade jag inte lämnat Svenska kyrkan för många år sedan så hade jag gjort det nu i protest mot er skövling av naturen.

Många lämnar nu på grund av hur ni skövlar skogarna.

Alla pengar som denna skövling inbringar vad ska de användas till?

Känns det bra för Svenska kyrkan att bara se till ekonomiska fördelar och blunda för all förstörd natur.

Bifogar ett par bilder på det som till alldeles nyligen var vacker gammal skog.

De hyggen som syns på bilderna är det naturhänsyn?

Med vänlig hälsning

Helena Andersson